Naturreservat
År 1964 inleddes det nuvarande områdesskyddet i Sverige, genom ny lagstiftning i den då gällande naturvårdslagen. Olika skyddsformer infördes, däribland naturreservat, och sedan dess har naturreservaten varit det dominerande skyddsinstrumentet för naturområden i Sverige.
Reservat används för att skydda olika typer av natur, från små växtlokaler till vidsträckta fjällområden. Våtmarker, odlingslandskap, vattenmiljöer, geologiska bildningar m.m. ingår också i reservaten. Den naturtyp där störst arealer skyddats under det senaste decenniet är dock skog.
Reservaten gäller för all framtid.
Miljöbalken, den svenska miljölagstiftningen, anger fem syften med naturreservaten:
- bevara biologisk mångfald
- vårda och bevara värdefulla naturmiljöer
- tillgodose behov av områden för friluftslivet
- skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer
- skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter
Totala skyddet genom naturreservat i Sverige t.o.m. 2007:
- Cirka 2 800 reservat
- En areal på drygt 4 000 000 hektar vilket är ca 9 % av landets yta
- Ca 84 % är landområden och 16 är % vattenområden
- Totalt uppgår den skyddade produktiva skogsmarken i reservaten till ca 660 000 hektar
- Ca 60 % av den skyddade produktiva skogsmarken är fjällnära skog
Naturreservaten kan ägas av staten, kommuner, skogsbolag eller enskilda personer. Vanligast har varit att marken köps av staten när naturreservat bildas. När reservat bildas på annan mark betalas intrångsersättning för de inskränkningar i markanvändningen som reservaten innebär. Markägaren får själv avgöra om denne vill sälja marken eller få intrångsersättning.
Naturreservaten ska ha en skötselplan. Den utarbetas som ett praktiskt program för skötsel, dokumentation och uppföljning av tillståndet i området.
Föreskrifter beslutas. De ger skyddet ett sakinnehåll genom att reglera rätten att använda området såväl för markägare som för allmänheten. Föreskrifterna anges i beslutsdokument och på informationstavlor vid reservatet.
Reservatets gräns märks ut, genom att den målas och markeras med särskilda symboler. En vit snöstjärna används som allmän symbol för områdesskydd i Sverige.
Förvaltningen av reservatet inleds när områdets skydd trätt i kraft. Den innefattar bl.a. frågor om vägar, parkeringar och informationstavlor, biotopskötsel genom röjning, slåtter, bete o.s.v. samt en formell och lagstiftad tillsyn där området föreskrifter och skötsel följs upp.