Dialog om miljöhänsyn

Foto Michael Ekstrand

Hösten 2010 fick Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket regeringens uppdrag att utarbeta en kunskapsplattform om hur man kan uppnå en större måluppfyllelse när det gäller miljörelaterade mål för hållbart skogsbruk. I genomförandet av detta arbete fokuserade myndigheterna på miljöhänsyn vid föryngringsavverkning.

Genom diskussioner i Skogsstyrelsens sektorsråd på nationell och regional nivå, under en workshop, i en kunskapspanel och via djupintervjuer samlade myndigheterna uppfattningar om orsaker till brister och förslag till åtgärder.

En genomgående synpunkt som framkommit i den här dialogen om orsaker är att skogsbruket och Skogsstyrelsen har olika målbilder för vad som är god miljöhänsyn.

Tydligast är skillnaderna när det gäller frågor som nyskapande av miljövärden kontra bevarande av befintliga värden och prioritering mellan befintliga värden. En annan skillnad är om man ska utgå från rödlistade arter eller de miljöer, strukturer och substrat som dessa arter är beroende av. Som framgår av redovisningen av Polytax och jämförelsen med skogsbrukets egna uppföljningar förefaller det även finnas en stor skillnad i synsätt kring hänsynskrävande biotoper. De här skillnaderna i synsätt tenderar att dominera varje dialog om miljöhänsyn, och har därmed hindrat ett konstruktivt och framåtsyftande arbete.
Dessa skillnader i målbild eller synsätt får ett tydligt avtryck i respektive organisations uppföljning av miljöhänsynen, vilket gjort att det finns olika uppfattning vilken kvalitet miljöhänsynen håller idag.

Ovanstående problembeskrivning utgör kärnan till att Skogsstyrelsen i avrapporteringen till regeringen åtog sig att initiera en utökad dialog om mål, lagkrav och metoder för uppföljning av miljöhänsyn.



 
SÖK LOKAL
INFORMATION




GOD MILJÖHÄNSYN
Så tar du god miljöhänsyn i skogen