Historien bakom allemansrätten är gammal. Förr i världen när folk reste till fots eller med häst och vagn kunde det vara långt mellan matställena. Då bestämdes att alla skulle få plocka bär och svamp efter vägen utan att behöva fråga den som ägde marken om lov.
I början av 1900-talet började det bli vanligt att människor gav sig ut i naturen för friluftsliv. Då skrevs ner vilka rättigheter och skyldigheter som skulle gälla och det kallades för allemansrätten. Sedan 1994 står det i Sveriges grundlag att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Allemansrätten ger oss alla rätt att vistas i naturen så länge vi följer vissa regler och visar respekt och omtanke om naturen.