Skogsstyrelsen

 

Om statistiken

Arbetskraftsundersökningen

SCB utför sedan 1970 månatliga undersökningar angående den totala arbetskraften (Arbetskraftsundersökningen – AKU). AKU baseras på personintervjuer (till och med 2006 med personer 16–64 år, från och med 2007 15–74 år) och ger information om antal sysselsatta inom olika näringsgrenar, arbetslösa med mera. Undersökningen är en urvalsundersökning och därmed behäftad med slumpmässiga fel. Förändringar i de variabler som samlas in har gjorts vid ett flertal tillfällen. Även metodiken har genomgått förändringar, senast år 2005, varför jämförelser med tidigare år inte utan vidare kan göras (tabell 12.1).

Arbetskraften i skogsbruket

Skogsstyrelsen genomför årligen undersökningar om arbetskraften i skogsbruket (mer än 5 000 hektar) för att mäta sysselsättningen. Från och med 1993 består undersökningen av tre delar: det storskaliga skogsbruket, det småskaliga skogsbruket (mindre än ca 5 000 hektar) samt skogsentreprenörer som arbetar i annans skog. Skilda undersökningsmetoder tillämpas.

Undersökningen för det storskaliga skogsbruket är en totalundersökning som omfattar ca 80 företag. Undersökningen för det småskaliga skogsbruket och skogsentreprenörerna är stickprovsundersökningar. Sammanlagt skall de tre undersökningarna ge en så heltäckande bild som möjligt av antalet sysselsatta och arbetsvolymer i skogsbruket. Till det småskaliga skogsbruket räknas samtliga brukningsenheter med minst 5 hektar skog och som inte tillhör det storskaliga skogsbruket. För det småskaliga skogsbruket skattas även andelen självverksamhet. Urvalsramen (som skapas efter bearbetning av skogsdataregistret) består av drygt 200 000 enheter.

Urvalsramen för skogsentreprenörerna utgörs av företag som i centrala företags- och arbetsställeregistret har näringsgrenskod skogstjänster enligt standarden för svensk näringsgrensindelning.

Skattningarna som avser det småskaliga skogsbruket och skogsentreprenörerna är osäkra eftersom endast ett stickprov undersöks. För skogsentreprenörer har undersökningen också ett besvärande stort bortfall (ca 50 procent). En annan orsak är att antal arbetstimmar i det småskaliga skogsbruket skattas utifrån prestationstal för att omvandla till exempel avverkad volym till antal arbetstimmar. De använda prestationstalen är grova. Från och med 2001 har nya prestationstal använts. De gamla prestationstalen ger totalt för år 2001 värdet 13,3 miljoner arbetstimmar, att jämföra med 11,7 miljoner som de nya talen ger. Uppgifterna för det storskaliga skogsbruket bedöms ha hög precision.

I bilaga 4 (i Skogsstatistisk årsbok) finns en redovisning av definitioner och begrepp som används i undersökningarna (tabell 12.2–12.9 samt figur 12.5). 

Centrala Företags- och Arbetsställeregistret (CFAR)

CFAR är ett register som förs av SCB över samtliga företag, myndigheter, organisationer och deras arbetsställen. Registret bygger i huvudsak på administrativ information från PRV (Patent- och registreringsverket), Skatteverket och SVAAB (Svensk Adressändring AB) och hålls aktuellt genom uppdateringar var 14:e dag. I tabell 12.10 och 12.11 redovisas uppgifter som är ett utdrag från registret i november 2012.

Varsel om uppsägningar och nedläggningar

Uppgifterna avseende varsel om uppsägningar och nedläggningar kommer från Arbetsförmedlingen som månatligen sammanställer anmälningar om varsel (tabell 12.12).

Löner

Lönestatistik för arbetare inom privat sektor publiceras årligen av SCB (AM 57). Via ett stickprovsförfarande samlas uppgifter in om löner för arbetare inom företagen registrerade i CFAR. Denna statistik redovisas enligt svensk näringsgrens-indelning 2007 (SNI 2007). För de stora näringsgrenar som redovisas i tabell 12.13 är precisionen i skattningarna goda.

Arbetsolyckor och arbetssjukdomsfall

Arbetsmiljöverket ansvarar för svensk arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik. Uppgifter om arbetsolyckor och arbetssjukdomar hämtas från anmälningarna till arbetsskadeförsäkringen, från år 2002 även anmälningar av färdolyckor. I verkets informationssystem ISA registreras arbetsskador som anmälts till försäkringskassorna runt om i landet. Redovisade uppgifter i tabell 12.14 och 12.15 avser näringsgrenen skogsbruk (kod 02 enligt SNI 2007). Observera att olyckor och skador till följd av olika slags skogsarbete även sker inom företag vars huvudsakliga verksamhet faller inom andra näringsgrenar. Uppgifterna får således inte tolkas som att de omfattar det totala antalet olyckor och skador inom skogsbruket i landet. I tabell 12.16 redovisas antalet olyckor med dödlig utgång inom skogsbruket.

Begrepp och definitioner

Se dessutom bilaga 4 till Skogsstatistisk årsbok.

  • Arbetsolycksfall – Olycksfall som inträffat på arbetsplatsen eller på annan plats, där den skadade vistats i eller för arbetet.
  • Arbetssjukdom – Arbetssjukdomar är arbetsskador som uppkommit genom annan skadlig inverkan än olycksfall, till exempel förslitningsskador, allergier och hörselskador.
  • Arbetsställe – Varje adress där ett företag bedriver verksamhet.
  • Skogsarbete – Avverkningsarbete, skogsvårdsarbete och övrigt skogsarbete såsom virkesmätning, utsyning, stämpling, taxering, skogsvägsarbete, inventering, skogsdikning och rågångsarbeten.
  • Svensk standard för näringsgrensindelning, SNI – Branschindelning av svenskt näringsliv. Varje arbetsställe klassificeras efter de produkter som produceras. För arbetsställen där produktionen är uppdelad på produkter som klassificeras i olika näringsgrenar förs arbetsstället till den bransch som har största andelen av det totala saluvärdet för arbetsstället.

 


STATISTISKA CENTRALBYRÅN