Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen, länsstyrelse eller kommun och markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara och utveckla områden med höga naturvärden.
Avtalstiden kan variera mellan 1 och 50 år och utgör en del av det långsiktiga skogsskyddet. Markägaren får viss ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ersättningen grundas på områdets skogliga ekonomiska värde (bedömt rotnetto) och avtalstidens längd.
Naturvårdsavtal kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling. Områdena har vanligtvis en storlek på mellan 3 till 20 hektar men det förekommer områden på mer än 100 hektar.
Naturvårdsavtalet innebär:
- Ett frivilligt avtal mellan två jämbördiga parter - markägaren och staten.
- Äganderätten till marken eller jakträtten påverkas inte.
- Avtalet reglerar hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Naturvårdande skötselåtgärder som gynnar naturvärdena ska i regel utföras. Normalt utför markägaren skötselåtgärderna på egen bekostnad, och virket tillfaller då honom eller henne. Det finns dock inget krav på att utföra åtgärderna. Skötsel kan också initieras av Skogsstyrelsen som då står för kostnaderna.
- Avtalet gäller under en viss tid och som längst 50 år. Den långa avtalstiden är ofta nödvändig för att syftet med avtalet ska hinna uppnås. Området märks normalt ut i terrängen.
Korta fakta om naturvårdsavtal (t o m år 2009)
- Avtalstid - upp till 50 år
- Storlek i medeltal - 7,4 hektar
- Totalt finns naturvårdsavtal tecknade på 4 056 områden
- Total arealen produktiv skogsmark inom dessa områden är 26 259 hektar
- Totalt har cirka 258 miljoner kronor betalats ut i ersättning för dessa områden, vilket i genomsnitt ger en ersättning på cirka 9 800 kronor/hektar