Frivilliga avsättningar

Den svenska skogspolitiken är utformad enligt principen "frihet under ansvar". En del i denna politik är att låta skogsägarna frivilligt avsätta mark istället för att med skattemedel lösa in mark i olika avsättningsformer.

Det moderna skogsbruket påverkar de naturliga ekosystemen på olika sätt. Skogsägare som vill bidra till ett ekologiskt hållbart skogsbruk kan ta ansvar genom att göra frivilliga avsättningar. Många markägare avsätter också utan ersättning en del av sin fastighet för att bevara dess miljövärden.

En frivillig avsättning är enligt Skogsstyrelsens definition ett område som markägaren frivilligt och utan ekonomisk ersättning undantar från vanlig skogsproduktion. Den frivilliga avsättningen ska bestå av minst 0,5 hektar sammanhängande produktiv skogsmark. Den ska rymma höga naturvärden, kulturmiljövärden eller områden med betydelse för rekreation och friluftsliv.

Sveriges riksdag har i miljömålet Levande skogar satt upp som mål att Sveriges markägare på frivillig väg ska avsätta 730 000 hektar frivilliga avsättningar med höga miljövärden fram till 2010. Frivilliga avsättningar är ett komplement till formellt skydd så att den biologiska mångfalden kan bevaras på lång sikt. Vanliga skyddsformer i skogen är naturvårdsavtal, biotopskyddsområden och naturreservat.

Certifieringen av skogsbruket har betydelse för dessa avsättningar. En certifierad skogsägare ska undanta fem procent för att bevara höga miljövärden. Avsättningarna görs ofta i skogsbruksplanen och går då under benämningen NS eller NO, vilket står för ”naturvård skötsel” respektive ”naturvård orört”.


 
SÖK LOKAL
INFORMATION