Renbruksplaner

År 2005 fick Skogsstyrelsen ett regeringsuppdrag att upprätta renbruksplaner i samverkan med Sametinget under perioden 2005-2010. Projektet har syftat till att samebyarna ska utföra en beteslandsindelning där olika värdekärnor ur rennäringens perspektiv identifieras med hjälp av satellitscener och lokal kunskap. Arbetet har fortsatt och projektet har förlängts till och med 2013.

Till och med 2010 hade drygt 10 miljoner hektar täckts av renbruksplanernas säsongsvisa kartering av viktiga betesland. Under hösten 2010 lovade regeringen 8 miljoner kronor extra till arbetet, vilket gör att Sveriges alla 51 samebyar kommer att kunna upprätta renbruksplaner. Arbetet ska vara färdigt 2014.

Renbruksplan – ett dataverktyg

En renbruksplan är avsett att vara ett dataverktyg för i första hand samebyar/vintergrupper (sita) och enskilda rennäringsföretagare på samma sätt som skogsbruksplanen är ett verktyg för skogsbolag eller den enskilde skogsägaren. Verktyget har utformats så att samebyn/renskötaren kan använda det oavsett geografisk hemvist inom renskötselområdet. Verktyget fungerar för

• uppbyggnad, insamling och sammanställning av data från renskötseln
• lagring och visning av andra markanvändares data samt övriga tillgängliga geografiska data

Användning i dag

Renbruksplaner används i dag både som planeringsverktyg i renskötseln och som ett underlag för förbättrade samrådsdiskussioner med andra markanvändare. Första versionen av renbruksplaner var upprättade för följande samebyar 2009 (uppräknade från norr till söder):

Baste Cearru, Unna Tjerusj, Gällivare skogssameby, Sirges, Tuorpon Jåhkågasska, Luokta Mavas, Östra Kikkejaure skogssameby, Malå skogssameby, Vilhelmina Norra, Vilhelmina Södra, Tåssåsen, Handölsdalen och Mittådalen.

Kartan visar översiktskarta för dessa 14 samebyar där man kan se beteslandsindelningen.

• Betestrakt - Visas i grönt på kartan. Områdena är en del av samebyns betesområde där renarna hålls en viss del av året. 
• Kärnområden - Visas i blått på kartan. Viktiga områden som regelbundet används inom renskötseln. Dessa områden är känsliga för ingrepp.
• Nyckelområden - Visas i rött på kartan. Det är ytterst viktiga områden,  oftast öar inom kärnområden dit renen naturligt drar sig. 

Arbetet blir aldrig färdigt

Det är viktigt att poängtera att en renbruksplan aldrig är ”färdig” utan under ständig uppdatering. Kompletterande arbeten, ökad kunskap, nya metoder och förändringar på grund av annan markanvändning eller miljöförändringar gör att en renbruksplan förblir ett levande och dynamiskt dokument.

Arbetsgång

Arbetet med att ta fram en renbruksplan består av fyra kompletta delar:

1. Beteslandsindelning av samebyns område i fem olika typer:
   a) Betestrakter
   b) Kärnområden
   c) Nyckelområden 
   d) Lågutnyttjade områden
   e) Åtgärdsområden
2. Fältinventering för att beskriva och verifiera beteslandstyperna.
3. GPS på renar för att följa och analysera deras årscykel i realtid.
4. Omvärldsfaktorer som beskrivs och karteras, delas in sju kategorier:
   a) Skogsbruk
   b) Samhällsutbyggnad
   c) Jordbruk
   d) Naturvård
   e) Rekreation
   f) Klimat
   g) Rovdjur

Arbetsflödet med framtagande och användningsområde av en renbruksplan beskrivs i figuren nedan.

Syftet med indelning i renskötselytor

Indelning och beskrivning av samebyn i operativa renskötselytor baserad på lokalkännedom och fjärranalysteknik är en mycket central del i framtagandet av
renbruksplaner. Syftet med indelningen är att

• ge en överblick av samebyns befintliga betesförutsättningar
• systematiskt kartlägga värdefulla områden/trakter ur betessynpunkt
• styra fältinventeringarna utifrån olika områdens relativa betydelse för renskötseln
• de karterade beteslanden ska utgöra underlag vid samrådsdiskussioner och användas operativt inom renskötseln
  

RenGIS

Under projektets tid har ett systemstöd tagits fram för att användas till att producera renbruksplaner. Systemstödet fick namnet RenGIS 1.0. Eftersom samebyarna har en verksamhet som är geografiskt rörlig lämpar sig ett mobilt system med bärbara datorer. Fram till och med 2008 var detta en applikation helt baserad på ArcView 3.3. Applikationen var framtagen för att producera en renbruksplan för en sameby. I och med att allt fler samebyar har upprättat renbruksplaner har en utökad funktionalitet efterfrågats. Några av synpunkterna som kom var att man ska kunna

• samtidigt visa flera av samebyarnas renbruksplaner
• få ut en sammanställning av en eller flera renbruksplaner
• leverera renbruksplaner från samebyn till extern användare
• överföra GPS-positioner till renbruksplanen
• komplettera GPS-positionerna med uppgifter som rör renskötseln
• redovisa GPS renarnas rörelsemönster över tiden

Dessa synpunkter är till stora delar tillgodosedda i och med lanseringen av Ren GIS 2.0. Versionen togs fram efter en förstudie av renbruksportalen under 2009.

Fortsättningen

I och med regeringens utlovade åtta miljoner till renbruksplaner kommer arbetet att fortsätta. Innan 2014 ska alla 51 samebyar har uprättat en första version av sin renbruksplan.Målsättningen är också det då ska finnas en ny version av systemstödet Ren GIS 3.0.

Projektets mål

Det övergripande målet för projektet är att stödja samebyarnas arbete med att upprätta och nyttja renbruksplaner. Detta innebär att:

• utveckla och tillhandahålla metodik, programvaror och support för upprättande och användande av renbruksplaner
  genomföra utbildningar för arbetets genomförande
• tillhandahålla och bearbeta satellitdata
• ge ekonomiskt stöd till samebyarna för genomförandet enligt upprättat avtal
• ge expertstöd vid fältarbete och analyser
• utveckla riktlinjer till samebyarna för informationsspridning om renbruksplaners resultat till andra markanvändande aktörer