Svåra älgbetesskador i Götaland – mer tall behövs

8 oktober 2015

Mer än hälften av ungtallarna i Götaland har betesskador från älg och andra hjortdjur. I mellersta och norra Sverige varierar skadorna betydligt mer. Det visar Skogsstyrelsens analys av 2015 års älgbetesinventeringar där mer än två tredjedelar av Sveriges yta har inventerats.

I Götaland är skadorna mycket allvarliga, inte minst i Blekinge och de centrala delarna av Småland. Förutom att en hög andel tallar skadats i år, så visar en sammanvägning med 2014 års resultat att mer än hälften av ungtallarna nu är skadade av vilt. På kort sikt behöver viltstammarna anpassas så att skadenivåerna minskar. Samtidigt behövs ett långsiktigt arbete för att motverka att granen tar över landskapet, då detta försämrar fodersituationen för viltet.

– Däremot är skadenivåerna i flera områden längs norrlandskusten för andra året i rad på låga nivåer. I några områden verkar det just nu vara balans mellan andelen klövvilt och mängden foder, vilket är positivt. Även om milda vintrar bidragit till dagens gynnsamma läge och det fortfarande är svåra skador i andra delar av Norrland, så har markägare, jägare och andra aktörer tagit sitt ansvar på ett positivt sätt, säger Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen.

I Svealand är skadorna mycket höga i Södermanlands och Stockholms län samt högre än förväntat i Dalarna och Värmland. Däremot har Uppsala län relativt låga nivåer som, om trenden fortsätter, kan ge en acceptabel balans mellan skog och klövvilt.

I stora delar av Götaland planteras gran på mark som är mest lämpad för tall. Detta sker delvis eftersom granen är mindre begärlig som föda för viltet och därmed undkommer skador. I Blekinge och Halland kan tallen försvinna helt på grund av att nästan bara gran sätts. Även i Svealand sätts för mycket gran, men där har markägare och jägare tillsammans möjlighet att vända utvecklingen innan den blir lika allvarlig som i södra Sverige.

– Vi behöver mer tall. Genom att sätta gran minskas visserligen risken för betesskador, men istället uppstår andra problem. Ett skogslandskap som domineras av gran hyser en mindre mängd foder för det vilda och en lägre biologisk mångfald. Dessutom är dessa skogar betydligt mer känsliga för skogsskadegörare som rotröta och granbarkborrar, säger Christer Kalén.

Inom projektet Mera Tall har man under flera år arbetat med att vända utvecklingen. Lärdomar härifrån kan, i samband med att projektet avslutas under hösten, ge en god vägledning för hur man kan arbeta på bred front i hela södra Sverige.

Nytt i årets inventering är i vilken utsträckning viltet betar på tall under sommaren. Klart är att sommarbetet är störst i de östra delarna av Götaland och upp till Stockholm. Blekinge skiljer ut sig med mycket höga skadenivåer, som kan bero på att gran dominerar i länet. Några säkra orsaker till att sommarbete drabbar vissa områden mer än andra kan ännu inte fastställas.

Samtliga rapporter finns samlade på Skogsstyrelsens webbplats.

Se kartor över hur skadorna fördelar sig runt om i Sverige.

Älgbetesinventeringen finansieras av skogsbruket och koordineras av Skogforsk. Skogsstyrelsen ansvarar för metod, resultatberäkningar och avrapportering. Totalt har 90 älgförvaltningsområden inventerats.

Mer information:
Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen, 033–48 25 24
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30


 
SÖK LOKAL
INFORMATION