Skogsdikning planeras efter olika syften. Det är markavvattning, skyddsdikning och dikesrensning. För samtliga bör du ta en kontakt med myndighet i god tid innan arbetet påbörjas.
Markavvattningens syfte är att sänka grundvattnet på fuktiga och blöta marker. Då skapas ökad syretillgång till trädens rötter och tillväxten i skogen ökar.
Skyddsdikning är en annan åtgärd som görs enbart för att dränera det tillfälliga överskott av vatten som kan finnas efter en avverkning. De dikena ska inte rensas senare.
Dikesrensning. På sikt växer diket igen genom att material som rasat från kanterna eller förts med vattnet, sedimenterar på botten. Växterna kommer att växa in i diket. Då minskar vattenföringen och dikets avvattnande funktion försämras successivt. Diken för markavvattning kan därför behöva rensas. Skyddsdikning däremot är en tillfällig åtgärd och de dikena ska inte rensas senare.
Ta kontakt först
För all form av dikning bör du ta en kontakt med en myndighet, oftast Skogsstyrelsen, minst sex veckor innan arbetet ska påbörjas.
Hindra utsläpp direkt i vattendrag
Vid all form av dikning ska du vidta åtgärder som förhindrar slamtransport till naturliga vattendrag och sjöar. Till exempel kan du planera så att vattnet aldrig leds direkt ned i vattendraget eller sjön. Det gäller både skogsdiken och vägdiken.
Översilning eller slamgropar
Om markens lutning är tillräcklig kan du låta vattnet översila marken innan det når vattendraget eller sjön. Översilningen skapar du genom att diket avslutas i en mindre lutning utan att komma i kontakt med något vattendrag nedanför. Ett annat sätt är att anlägga slamgropar, de kan kan vara effektiva slamfångare.