Var fjärde skogsägare tror inte att klimatförändringen kommer att påverka skogen. Och bara 19 procent har anpassat sin skogsskötsel på grund av klimatdiskussionen, visar en undersökning från SLU.
I undersökningen har 1 079 privata svenska skogsägare svarat på frågor om vad de tror om klimatförändringen, och om hur de tänker anpassa – eller redan har anpassat – sin skogsskötsel.
Frågorna ställdes 2004, men resultatet redovisades i tidskriften Global Environmental Change tidigare i år. Möjligen har medvetenheten och anpassningsviljan ökat sedan 2004, eftersom klimatdebatten sedan dess blivit allt hetare.
– Enligt Naturvårdsverkets mätningar finns en trend i samhället mot en allt starkare tro på klimatförändringen som global och långsiktig process. Men vi har inget underlag för att uttala oss om gruppen skogsägare, så jag hoppas att vi får möjlighet att komma tillbaka och ställa frågor som uppföljning, säger docent Kristina Blennow vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, som ansvarar för undersökningen.
Skogsägarna fick svara på frågan om de tror att klimatet förändras så mycket att det kommer att påverka skogen på ett märkbart sätt, och på om klimatdebatten påverkat deras skogsskötsel. Om svaret på den andra frågan var ”nej” fick den svarande en följdfråga om varför klimatdebatten inte påverkat skogsskötseln.
Föga överraskande är benägenheten att anpassa skogsskötseln kopplad till hur stark den egna tron är på klimatförändringen. Men också bland den andel skogsägare som är övertygad om att klimatet kommer att påverka skogen, är de som verkligen anpassat skogsskötseln i minoritet (44 procent ja, 56 procent nej).
Det finns också en tydlig skillnad mellan skogsägarnas tro på klimatförändringen, och samma tro hos den svenska allmänheten. Medan bara 28 procent av skogsägarna svarade ”ja, definitivt” på om de trodde att förändringen skulle påverka skogen, svarade 82 procent av befolkningen likadant på Naturvårdsverkets fråga om de trodde att förändringen skulle påverka oss som bor i Sverige.
Frågan är inte exakt likadant ställd, men skillnaden i svaren är ändå markant.
Bland dem som inte gjort någon klimatanpassning av skogen svarade totalt 55 procent att de inte tror på klimatförändringen, att osäkerheten är för stor eller att de inte tänkt på sambandet mellan klimat och skogsskötsel.
Bland de övriga svarade 20 procent att osäkerheten om vilka åtgärder som kunde minska en negativ klimatpåverkan var för stor. 25 procent visste inte hur de skulle förändra sin skogsskötsel.
Det sista skulle kunna tolkas som att skogsägarna saknar kunskaper för att på ett bra sätt anpassa sig till klimatförändringen.
– Vi har ingen tidigare erfarenhet av en global och långsiktig klimatförändring; det finns inget empiriskt material att falla tillbaka på, säger Kristina Blennow. Då spelar det roll vilka källor man har för att skaffa sig kunskap. Om man går mycket på sin egen erfarenhet av skogsbruk är det kanske annorlunda än om man i hög grad förlitar sig på till exempel FN:s klimatpanel.
Tror man att klimatförändringen äger rum, så räcker det kanske inte att förlita sig på sin erfarenhet. Då, säger Kristina Blennow, krävs att man på ett nytt sätt börjar fundera framåt.
Vad som ligger bakom skogsägarnas ståndpunkter i det här fallet finns det inget svar på i dagsläget, men Kristina Blennow vill forska vidare i frågan.
Som forskare vill hon inte rekommendera några särskilda åtgärder, utan konstaterar bara hur det ser ut. Däremot anser hon att information om förhållandet mellan skog och klimat behöver göras tillgänglig.
– Alla som arbetar med frågan borde kunna dra sitt strå till stacken, säger hon. Våra resultat indikerar att det finns många som inte vet hur de ska göra, och de som vill påverka i riktningen att mer anpassning äger rum borde vända sig till dem med råd om hur man kan gå till väga. Det handlar om vilken skogspolitik vi har.
Rikard Flyckt
”Skogsstyrelsen måste informera bättre”
– Om det stämmer att bara var fjärde skogsägare tror att klimatförändringen kommer att påverka den egna skogen har vi en angelägen uppgift framför oss, säger Hillevi Eriksson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.
– Skogsstyrelsen och andra myndigheter måste bli bättre på att informera om vad som händer med klimatet. Skogen som anläggs nu är den som ska leva i ett varmare och förändrat klimat. Speciellt i södra Sverige blir förhållandena av ett slag som i dag inte finns någonstans.
Risken för sommartorka kommer sannolikt att öka och därmed också brandrisken. Fuktiga och varma vintrar och kanske starkare vindar ökar sannolikt stormfällningen. Långa tillväxtsäsonger gör att granbarkborren hinner föröka sig snabbare på ett år. Skadegörare som nu är relativt harmlösa kan bli farligare för skogen, till exempel barrskogsnunna.
– Sammantaget innebär det att den ensidiga satsningen på gran i södra Sverige innebär en risk i ett förändrat klimat, liksom en ensidig satsning på vilket annat trädslag som helst också skulle vara, säger Hillevi Eriksson. Med nuvarande utveckling går vi dessutom mot ännu större andel gran till följd av hjortdjurens betning av plantor av i stort sett alla andra trädslag.
– Överutnyttjandet av gran i stora delar av Götaland behöver brytas, men hur och var i landskapet är upp till markägarna att avgöra, säger skogsskötselspecialist Jonas Bergqvist på Skogsstyrelsen. En ensidig satsnig på ett trädslag innebär alltid stora risker för skogsbruket.
Jonas Bergqvist säger att riskerna minskar vid användning av fler trädslag, såväl i rena som i blandade bestånd. Tyvärr innebär betesskadorna att antalet rimligt möjliga trädslag minskar kraftigt, och många ser granen som enda rimliga alternativet.
Skadorna får dock inte vara en ständig ursäkt för ensidighet, markägarna måste själva vara aktiva och vågar sig på att byta trädslag, menar Jonas Bergqvist.
– Det varmare klimatet får också konsekvenser för drivning och transporter. Norröver bör man tänka på att bygga skogsbilvägar för varma vintrar. Kanske bör man här också motverka rotröta lite mer genomtänkt än man annars skulle gjort eftersom förutsättningarna för spridning blir allt gynnsammare.