Naturkultur är en skogsskötselprincip som delar debatten i två läger. I det här numret gör vi en ordentlig genomlysning av frågan.
Vi tittar också på skogsägares vilja till klimatanpassning, konstaterar att skogsbruket ännu står för alltför höga utsläpp av kvicksilver och berättar historien om svampen som är rena guldet.
Skogsskötselprincipen naturkultur engagerar. Bättre ekonomi och mer naturnära, säger anhängarna. Dåligt genomforskat och med dålig återväxt, säger kritikerna.
Kvicksilverhalterna fortsätter att öka i svensk fisk, och internationellt sett ligger Sverige dåligt till. Skogsbruket svarar för runt 25 procent av kvicksilvret i svensk fisk.
Var fjärde skogsägare tror inte att klimatförändringen kommer att påverka skogen. Och bara 19 procent har anpassat sin skogsskötsel på grund av klimatdiskussionen.
Vissa skadegörande svampar förlorar på ett mildare klimat. Men när klimatet ändras talar mycket också för att vi får in nya skadesvampar. Det gäller att vara beredd.
För ett och ett halvt år sedan började Bertil Andersson satsa på skogen på på allvar. Redan i våras fick han ta emot Skogsstyrelsens medalj för värdefulla insatser.
Frågan om hur skogen ska användas i framtiden kan splittra ett lokalsamhälle i olika läger. Så blev det i Jokkmokk när skogar med höga naturvärden skulle inventeras.
Goliatmusseronen är värd en tusenlapp per kilo, och uträkningar visar att den kan ge en avkastning som är mer än dubbelt så hög som virkesvärdet i skogen.
Även om skador på skog i första hand ska begränsas via jakt är viltanpassad skogsskötsel ett viktigt komplement som bör beaktas av flera skogsägare.