Kvinnor är osynliga som företagare inom de gröna näringarna. Det hävdar LRF i rapporten Den osynliga entreprenören, som är en sammanställning av forskning om kvinnor som ”gröna” företagare.
Rapporten är den första från LRF:s jämställdhetsakademi (se faktaruta). En av slutsatserna i den är att kombinationen företagande och jämställdhet inom jord- och skogsbruk är ett outforskat område.
– Det finns ett växande forskningsområde om kvinnors företagande, men där har man inte tittat på de gröna näringarna. Och när man tittat på de gröna näringarna har man inte tittat på kvinnor – de är osynliggjorda från två håll, säger Petra Pilawa-Podgurski, projektledare för Jämställdhetsakademin.
Hos LRF finns också en självkritisk hållning på den här punkten – även där har kvinnor enligt Petra Pilawa-Podgurski osynliggjorts, och bland de förtroendevalda har inte andelen kvinnliga medlemmar avspeglats.
I rapporten jämställs ägande av skog och gård med företagande, även om det inte självklart är samma sak som att driva ett företag. Den osynliga entreprenören talar om ett ”genusblint” perspektiv på företagandet i de gröna näringarna. Normbilden av en bonde eller skogsägare är en man. Och de flesta små företag drivs som enskild firma – ofta med mannen som den registrerade företagaren, även om arbetet i praktiken sköts gemensamt av mannen och kvinnan.
Om mannen är företagaren och kvinnan ”hjälper till” kan det leda till konkreta problem, förutom själva osynliggörandet.
– Banker och rådgivare kan ha dålig kunskap om hur det ser ut. Det är ganska vanligt att kvinnor jobbar deltid i lantbruksföretaget och inte tar ut lön. Då får de till exempel lägre sjukpenning och föräldrapenning, säger Petra Pilawa-Podgurski.
I arbetet med rapporten har man inte tittat specifikt på skillnaden mellan jord- och skogsbruk. Men Petra Pilawa-Podgurski konstaterar att trots att 38 procent av skogsägarna är kvinnor, är skogsbrukandet ännu mer manligt genusmärkt än jordbrukandet.
– Det finns forskning som visar att kvinnor har arbetat i skogen, men vare sig de själva eller någon annan har pratat om det som arbete. Det är samma sak som att arbeta på gården men inte se sig som företagare.
Det finns ändå tecken på att jämställdheten är på uppåtgående även på det här området. Intresset från forskningen är enligt Petra Pilawa-Podgurski stigande. LRF försöker också dra sitt strå till stacken. Bland annat beslutades tidigare i höstas att hälften av ledamöterna i LRF:s sju dotterbolag ska vara kvinnor.
Rikard Flyckt
FAKTA
LRF:s jämställdhetsakademi
LRF:s jämställdhetsakademi grundades i maj i år. Huvudsyftet är att män och kvinnor ska ha samma möjligheter att driva företag inom de gröna näringarna.
Akademin är en tankesmedja som ska initiera forskning, utveckla idéer och bilda opinion.
Ledamöterna är i huvudsak hämtade utanför de gröna näringarna, och är personer med bred erfarenhet från bland annat jämställt företagande.
Läs mer på www.jamstalldhetsakademin.se.