Brukad skog gör oftast större nytta för klimatet än obrukad skog. Det är en av kärnpunkterna i Skogsstyrelsens nya klimatpolicy, som antogs i slutet av november.
Klimatpolicyns syfte är att redovisa Skogsstyrelsens slutsatser kring klimatförändringens inverkan på skog och skogsbruk, skogsbrukets inverkan på klimatet, skogsbrukets roll i klimatarbetet och myndighetens eget ansvar. Den nya policyn ersätter en sex år gammal.
Slutsatsen att den brukade skogen kan göra störst klimatnytta baseras bland annat på att kolupplagringen i en orörd skog med tiden blir så långsam att klimatnyttan blir mindre än den man kan få genom att använda material från skogen.
– Klimatnyttan från skogen blir stor om den brukas och levererar konkurrenskraftiga biobränslen och energisnåla material för husbyggnad. Det hjälper oss att minska användningen av fossila bränslen, säger Skogsstyrelsens klimatspecialist Hillevi Eriksson.
I klimatpolicyn ifrågasätter Skogsstyrelsen idéer om att till exempel minska markberedningen för att öka kollagret i marken, eller att förlänga omloppstiderna för att öka kollagret i träden.
Sådana åtgärder riskerar att minska eller fördyra uttaget av biomassa från skogen, heter det i policyn. De ska därför inte göras speciellt för klimatets skull.
Skogsstyrelsen avråder från ytterligare markavvattning (nydikning) i syfte att öka skogsproduktionen, eftersom det oftast orsakar större utsläpp av växthusgaser än man kan undvika genom användning av den extra biomassan. Däremot anses dikesrensning i princip vara klimatneutral.
Skogsgödsling i normal omfattning bedöms inte vara något direkt problem ur klimatsynpunkt, i alla fall inte om den ställs mot den ökade biomassatillväxten och dess potential att ersätta fossila bränslen.
Ståndpunkterna i policyn utgår från analyser från FN:s klimatpanel IPCC och SMHI:s Rossby Centre. Det innebär att årsmedeltemperaturen mot slutet av seklet sannolikt kommer att ha ökat med 2–4 grader jämfört med referensperioden 1960–1990. Vegetationsperioden blir 1–2 månader längre, och årsnederbörden ökar med 10–20 procent.
Skogstillväxten väntas utifrån detta öka med upp till 30 procent med dagens trädslagsblandning, och granen kommer att gynnas särskilt i norr. På plussidan nämns också de ökade möjligheterna för biobränsleanvändning.
Men även en rad potentiella hot nämns i klimatpolicyn. Några exempel:
I dag vanliga skadegörare som rotröta, snytbagge, granbarkborre kan förväntas gynnas av förändringarna, och andra kan komma att ge värre skador med tiden. Stormfällningen kan öka, och torrare somrar ger ökad risk för skogsbränder. Blötare vintrar kan ge ökade problem med stormfällning och vid uttransport av virke från skogen.
Det generella rådet till skogsägarna är att göra sina val mot bakgrund av en medvetenhet om hur klimatet och därmed riskerna kan förändras, god rådgivning kring möjligheter till klimatanpassning och egen kunskap om vad som är specifikt aktuellt för den egna fastigheten..
Rikard Flyckt
FAKTA
Klimatanpassning
I Skogsstyrelsens nya klimatpolicy föreslås en rad åtgärder för att motverka riskerna som klimatförändringarna ger. Här är några:
Anpassa sammansättningen av trädslag i skogen – skapa blandskog där det passar, sprid riskerna på fler trädslag.
Bygg och underhåll vägarna bättre, och utveckla bättre logistiksystem för drivning.
Utveckla hänsyn och strategier för biologisk mångfald, sociala värden, kulturlämningar och rennäring som möter upp mot ökad efterfrågan på virke och avverkningsrester.
Utveckla skötseln för att öka stormfastheten i utsatta vindlägen.