Hur mycket skog kan vi avverka i framtiden? Svaret varierar kraftigt beroende på om miljö eller produktion sätts främst. Den nya skogliga konsekvensanalysen har prövat fyra olika scenarier för framtida svenskt skogsbruk.
Avverkningen i Sveriges skogar har ökat rejält på senare år. 1990 avverkades 65 miljoner kubikmeter skog, 2007 var siffran uppe i 95 miljoner. I framtiden förändras behoven: förutom det traditionella utnyttjandet kommer behovet av bioenergi att öka kraftigt.
– Hittills har vi lyckats hålla avverkningen inom ramarna med ”mjuk styrning” från samhället, säger Erik Sollander, skogspolitisk strateg på Skogsstyrelsen. Den traditionella industrin har varit duktig på det, i vad mån biobränslesektorn blir lika receptiv återstår att se.
Den skogliga konsekvensanalysen görs med åtta – tio års mellanrum; den senaste kom 1999. Den nya analysen lämnas till regeringen före årsskiftet. Den är inte en prognos, men bjuder på fyra tänkbara scenarier beroende på vilken inriktning skogsbruket får.
– Syftet är att åstadkomma fakta och föra ut kunskap, säger Erik Sollander. Just nu är det ett extra intressant läge, bland annat med tanke på den kommande miljömålspropositionen med beslut om reservatsarealen efter 2010.
De konkreta resultaten av analysen är ännu inte officiella. Men förutsättningarna, de fyra scenarierna, ser ut ungefär så här:
● Referensscenariot, ”business as usual”. Förutsätter att skogsbruket bedrivs enligt samma modell som i dag. Övriga scenarier jämförs mot denna utgångspunkt.
● Miljöscenariot bygger på att miljökvalitetsmålet Levande skogar nås på lång sikt. Det utgår bland annat ifrån ökade reservatsavsättningar, större restaureringar av biotoper, bredare kantzoner runt vatten, ökad användning av hyggesfritt skogsbruk och maximal hänsyn. Scenariot väntas ge något lägre avverkningsnivå än referensscenariot.
● Enligt produktionsscenariot bedrivs intensivskogsbruk på 1 miljon hektar, på 200 000 hektar gödslar man, 400 000 hektar åkermark beskogas. På kort sikt blir effekten liten, på längre sikt förmodas skillnaden mot referensscenariot bli markant i form av ökad avverkning.
● Miljö- och produktionsscenariot är i princip de båda föregående lagda på varandra – alltså storsatsning på produktionshöjande åtgärder parad med höga miljöambitioner. På längre sikt kan ett sådant scenario ge större avverkning än referensscenariot.
Skogsstyrelsen kommer inte att förorda något av alternativen. Erik Sollander säger att man i första hand vill ha igång en diskussion om vilken typ av skog vi vill ha i framtiden.
Det finns många frågor att resonera kring: Vad innebär en tudelning av skogslandskapet i en större del produktionsskog och en mindre del bevarad skog? I Götaland innehåller referensscenariot mycket gran – vad innebär det om marknaden börjar fråga efter något annat, och vad innebär det i riskhänseende?
Och så har vi den överallt närvarande klimatfrågan.
– Klimateffekterna blir på sikt väldigt stora. Samtidigt finns en stor osäkerhet. Vi måste fortsätta följa frågan, vår nuvarande kunskapsnivå kommer inte att vara tillräcklig, säger Erik Sollander.
Rikard Flyckt
Fotnot: Resultaten av den skogliga konsekvensanalysen presenteras vid ett seminarium i Folkets hus i Stockholm den 22 januari 2009.
FAKTA
SKA ska svara på framtidsfrågorna
Skoglig konsekvensanalys (SKA) genomförs som ett samarbete mellan Skogsstyrelsen och SLU.
Scenarierna har tagits fram utifrån beräkningar där man utgår ifrån hur skogen ser ut i dag. Sedan låter man skogen ”växa” och modellerar vad som händer vid olika former av skogsskötsel.
Man räknar på tioårsperioder. För varje ny tioårsperiod utgår man från resultatet av den föregående. Osäkerheten ökar efter hand, men de första perioderna anses viktigast.
För första gången har tillväxteffekten av klimatförändringen tagits med, i form av SRES B2-scenario, som innebär en måttligare temperaturökning än A2-scenariot.