Problemet med körskador ökar. Under hösten pågår en storsatsning på utbildning av skogliga entreprenörer och tjänstemän med syfte att minska skadorna. Nyckelord nummer ett i arbetet är ”planering”.
Projektet genomförs av Skogsstyrelsens distrikt i södra Sverige med hjälp av de medel som avsattes efter stormen Gudrun för att återställa körskador inom skogsområden med höga naturvärden.
Efter fyra vegetationssäsonger finns ingen anledning att laga markskador längre. Skador som åstadkommits i mark är som regel irreversibla, vilket betyder att återställning i ursprungligt skick inte är möjligt. Ännu mer grävande i marken förvärrar som regel skadan ytterligare. En återställning har med andra ord endast estetisk betydelse.
Därför kommer samtliga kvarvarande medel att användas i förebyggande syfte. Förutom skador på mark och vatten kommer även hänsyn till kulturmiljöer att tas upp.
Inom de flesta av Skogsstyrelsens distrikt i region Öst och Väst har skogliga entreprenörer och tjänstemän inbjudits till studiedagar med omväxlande förläsningar och fältbesök. Föreläsare är några av landets främsta experter på skogsteknik och mark- och vattenfrågor.
Redan hösten 2006 och 2007 genomfördes liknande satsningar fast i mindre skala främst inom det inre Gudrun-området. Denna höst utsträcks alltså det geografiska området till hela södra Sverige.
Det är svårt att undvika att skada marken när man kör med en tung maskin som dessutom bär tung last. Att dessutom behöva köra många vändor förvärrar situationen ytterligare. Tjälen är inte att lita på i Sydsverige.
Avsaknaden av vinsch på moderna maskiner gör att man måste fram till allt virke för att få det med sig. Att dagens maskiner är som regel så kraftiga att gaspedalen är en pålitlig vän när man riskerar fastkörning minskar inte problemen.
Planering av arbetsuppgifterna är det allra viktigaste i konceptet för att minska körskadorna. Det finns så kallade vinter- och sommartrakter. Det finns också en del hjälpmedel. Sådana kostar dock pengar och gör avverkningen omständligare och därmed dyrare.
Markskonare av olika slag är vad som står till buds för den som absolut måste ut i mjuka marker då tjälen uteblir. Ris, kavelbroar, stockmattor, breda däck, variabelt lufttryck, miljöband och tillfälliga trä- eller stålbroar är alternativ som är nödvändigt i sådana lägen.
Mycket av hjälpmedlen är kända inom entreprenörsledan men användningen är begränsad. Kostnadsjakten är huvudanledningen.
Men det kostar också att få skador på markerna i form av bland annat minskad tillväxt och mer röta, förstörda bäckar och åar och begränsad framkomlighet med markägarens egen traktor.
Mätningar av kvicksilverhalten i sydsvenska vattendrag har också visat förhöjda värden på grund av urlakning sedan Gudrun.
Lennart Rudqvist