Markberedning och plantering är bortkastade pengar om inte avverkningen planeras bättre med hänsyn till miljön. Felaktig röjning före avverkning ökar risken för att surdråg avverkas och markbereds. En följd blir då att plantorna dör om de sätts där det är för blött.
Skogskonsulent Claes Kindblom i Vindeln är bekymrad. Han bedömer att många slutavverkningar föregås av en röjning som inte är till nytta för vare sig miljön eller skogsägarens ekonomi.
– När det är mycket snö ser inte skördarföraren vad som ska sparas. Om underväxten fått vara kvar är det betydligt lättare för föraren att förstå att här kan finnas ett surdråg eller en kantzon till en bäck som man måste lämna.
– Det brister i avverkningsplaneringen. Det skulle se mycket bättre ut efter slutavverkningarna om surdråg och kantzoner märktes ut med snitslar och om de som utför underröjningen fick bättre instruktioner.
När Claes Kindblom inledde sin yrkesbana var det produktionsfrågor som gällde. I dag arbetar han i huvudsak med miljöhänsyn på Skogsstyrelsens Umeådistrikt.
– Produktion och miljö går ofta hand i hand, säger han och förklarar varför förröjning är ett utmärkt exempel på det.
Röjning före en slutavverkning görs i syfte att få bort buskar och klenare stammar som försvårar själva avverkningen.
– Men oftast sätter man bara snitslar runt om avverkningen. Sedan släpper man in underröjarna som tar ned allt under cirka åtta centimeter (i diameter, redaktionens anmärkning).
När en kantzon mot en bäck röjs tar man bort en stor del av den beskuggning som vattendraget behöver för att till exempel fisk som öring ska trivas där. Förenklat kan man säga att om underväxten får stå kvar behöver man kanske bara lämna en cirka tio meter bred kantzon jämfört med 20 meter om underväxten är borta. Det är pengar för skogsägaren.
Låter man bli att röja surdråg och kantzoner ser maskinföraren lättare vad som ska sparas. Förutom att en så kallad hänsynskrävande biotop riskerar att mejas ned kommer området att markberedas och plantorna att sättas där det är så blött att de dör av syrebrist.
– Hur mycket kostar det att förröja, markbereda och plantera ett surdråg där de flesta plantor ändå dör?
Claes Kindblom träffar på många miljömedvetna maskinlag som kunde ha gjort rätt om röjningen skett på ett riktigt sätt.
Röjarlagen är en bortglömd yrkesgrupp som skulle behöva mer utbildning.
Nu förlorar många skogsägare pengar på grund av att avverkningen inte planeras noggrannare. Slutavverkar ett bestånd gör man bara en gång under sin tid som skogsägare. Då borde man ha tid att tänka igenom varje moment noga.
Skogsägarna kan också ställa högre krav på köparna eller dem som planerar och utför avverkningen.
– Och förutom att det finns pengar att tjäna ger en bra lämnad hänsyn ofta ett estetiskt trevligt intryck, säger Claes Kindblom.
Anna F Strömbäck
FAKTA
Surdråg och kantzoner
Surdråg är skyddsvärda biotoper enligt skogsvårdslagen. I Skogsencyklopedin beskrivs de som ett litet område i en vattenmättad sänka. Ofta långsmal form och med rörligt vatten.
Kantzon förklaras som gränsområdet mellan produktiv och icke-produktiv skogsmark.
Håll kranlängds avstånd till bäcken
Röj inte för nära myrmarker och bäckar. En kranlängds avstånd är en bra generell rekommendation, menar naturvårdsspecialisten Jan Bengtsson.
Hänsyn till olika zonmiljöer betyder mycket för fågelliv och insekter och för rikare förekomst av olika mossarter. Röjning och avverkning mot exempelvis bäckar påverkar också vattentemperaturen och näringstillförseln.
Liksom Claes Kindblom tycker Skogsstyrelsens naturvårdsspecialist Jan Bengtsson i Karlstad att avverkningsplanering skulle ge bättre hänsyn vid slutavverkningar.
– Jag skulle önska att förröjning ingick i avverkningsanmälan. Att den inte fick ske före sex veckor och att ingen röjning gjordes innan hänsyns-ytorna är utmärkta i fält, säger Jan Bengtsson.
Hans råd till dem som röjer är att de kan lämna en skördares kranlängds avstånd. Att inte röja längre fram än omkring tio meter mot myrmarker och bäckar är en lite schablonmässig men bra, generell rekommendation, menar Jan Bengtsson.
Förröjning kan vara vanskligt även i gallringar. Studier visar att genomgallrade bestånd, där man har röjt underväxten innan, har mycket färre arter och individer.
– Röj inte i gallringsskogar av slentrian. Flera mesarter, skogshöns och lavskrika får svårt att finna mat och boplats.
Anna F Strömbäck