Ett varmare klimat medför ökad risk för skadegörare i skogen. Den fruktade tallvedsnematoden gynnas av klimatförändringen, och även hotet från contortabastborren som gjort stor skada i Kanada riskerar att öka.
I somras kom larmet: skadegöraren tallvedsnematod hade hittats i ett antal obehandlade lastpallar från Portugal. I exempelvis Japan har den medfört omfattande skogsskador. Nu sprider den sig i Portugal och kan vara på väg in i Spanien. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att kontrollera träemballage noggrant.
– Läget är akut – i Portugal har den fått så stor spridning att den inte längre går att utrota, säger Lars Bollmark på Jordbruksverkets växtinspektion. Det handlar om att begränsa och helst hindra smittspridningen.
En bit in i september hade växtinspektionen hittat elva angripna lastpallar i Sverige.
En ännu opublicerad rapport från växtinspektionen beskriver vad som kan hända med tallvedsnematoden när klimatet förändras. Rapporten är skriven av Ulrika Rinman och bygger bland annat på simuleringar gjorda av brittiska Forest Research.
För att angrepp av tallvedsnematoden ska bli riktigt allvarliga krävs att medeltemperaturen överstiger 20 grader under minst någon sommarmånad. Sommarmedeltemperaturen i södra Sverige kan enligt modeller stiga med mellan två och fyra grader till slutet av seklet.
Om medeltemperaturen under perioden juni – september skulle ligga mellan 18 och 19 grader, vilket bedöms som realistiskt för södra Sverige, kan dödligheten på angripna tallar hamna på 24 – 40 procent i snitt. Det kan i sin tur innebära kostnader för skogsskador i miljardklassen.
– Nematoden kan överleva i Sverige även i dag, och under gynnsamma omständigheter skulle den kunna döda träd och sprida sig, säger Ulrika Rinman. Om vi i framtiden får tallar som dör varje år, en ökad förökning av tallbocken (som sprider nematoden / red) och en större intensitet i spridningen går det inte att utesluta att många tallar dör om vi inte gör något.
I Kanada har contortabastborren orsakat enorma skogsskador. Enligt Åke Lindelöw, entomolog vid SLU i Uppsala, har framgångsrikt släckande av skogsbränder gynnat borren – den trivs bäst i grövre träd med tjock bark. Och när vintrarna blivit mildare har larverna överlevt, samtidigt som torka och värme har gynnat insekterna och missgynnat träden.
Åke Lindelöw konstaterar att människan har lyckats ”klanta till det” åtskilliga gånger när det gäller spridning av exotiska arter, och globalt sett är det fortfarande så.
Det finns mängder av död ved i Kanada, och Åke Lindelöw är orolig för vad som skulle kunna hända om sådan ved importeras till Sverige för energiändamål – inte minst i ett varmare klimat som många tror skulle försätta vissa träd i ett permanent stresstillstånd..
– Visst är det hypotetiskt, men det har förts in insekter i nya områden, och det är väldigt svårt att få bort dem när man väl fått in dem, säger Åke Lindelöw. Det är ett argument för att ge växtinspektionen ett kraftfullt mandat.
Lars Bollmark säger att det är svårare att kontrollera tallvedsnematoden – eftersom den kommer från ett annat EU-land råder i princip fri rörlighet, och det krävs mycket starka indikationer för att man ska få utföra kontroller.
När det gäller till exempel ved från bastborredrabbade områden i Kanada är det lättare.
– Många bolag har hört sig för vad som gäller vid flisimport, men de har tyckt att det varit för hårda restriktioner och för kostsamt – det krävs ofta värmebehandling, och många drar sig för det, säger Lars Bollmark. Vad vi känner till har det inte kommit in något sådant material.
Rikard Flyckt