I dag är det inte bra för vare sig skogsbruket eller jaktintresset – det behövs en bättre balans mellan skog och vilt. SkogsEko åkte till Uppvidinge i Småland för att ta pulsen på markägare och jägare i Mera tall-projektet, som syftar till just den balansen.
Ove Arnesson på Skogsstyrelsen, projektledare för Mera tall, kallar det för en 30-kilometersskog: kör man förbi i en hastighet av minst 30 kilometer i timmen ser den här tall-ungskogen helt okej ut.
Men när vi stannar bilen och går en liten bit in i planteringen blir bilden en annan – en stor del av de små tallarna har avbitna toppar, avgnagda grenar eller barkgnag.
De som säger att klövviltet är en bärande anledning till att det så ofta sätts gran på tallmark överdriver inte.
Skogsägaren Thomas Abrahamsson har engagerat sig i Mera tall-projektet, som har ett stort demonstrationsområde inom Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Han vittnar om att uppgivenheten är stor bland många av skogsägarna han känner.
– Det är en utbredd uppfattning att det inte är lönt att plantera tall. Och de skogsägare som inte är jaktintresserade kommer inte till samrådsmötena heller, de har inställningen att det ändå är jägarna som styr.
Själv försöker Thomas Abrahamsson odla en del tall på sina 300 hektar skog – "med varierande framgång".
Jag träffar Ove Arnesson, Thomas Abrahamsson och Vincent Bengtsson, skogsentreprenör och i det här fallet främst jägare engagerad i projektet, på fiket i Lenhovda. Samhället ligger en liten bit väster om Älghult, där demonstrationsområdet finns.
Det är inga problem att få igång diskussionen – de tre brinner för frågan om hur det ska kunna bli balans mellan vilt och skog. Och även om de har lite olika utgångspunkter är de överens om att dagens situation inte är bra för någon, vare sig för skogsbruket eller för jaktintressena.
Det måste gå att få upp tall, samtidigt som jaktintressena tas tillvara.
De är också överens om själva grundproblemet: det sätts för mycket gran där det egentligen borde sättas tall.
– Det beror främst på för högt betestryck från klövvilt, både älg och rådjur, säger Ove Arnesson. Och ju fler som vågar satsa på tall, desto mindre blir trycket på den enskilda planteringen.
– Man måste våga plantera tall, man kommer inte undan problemet genom att plantera gran på svaga boniteter – det är meningslöst och ger inte en bättre älgstam, säger Thomas Abrahamsson. Vi måste få ner älgstammen numerärt för att få med oss majoriteten av markägarna "på tåget" när det gäller att satsa på tall i föryngringarna.
– De insatser som har gjorts tidigare har varit små punktinsatser på någon kulle. De har varit för små och har gett fel effekter. Så vi måste vara överens, säger Vincent Bengtsson.
Just ordet "överens" är ett kärnbegrepp inom Mera tall. Jägare och markägare måste förmås att dra åt samma håll för att läget ska kunna bli bättre. Ove Arnesson säger att det inte duger att stå på ena sidan och titta över staketet – staketet måste rivas
Vincent Bengtsson och Thomas Abrahamsson ser utmaningar i det, var och en utifrån sin utgångspunkt.
– Skogsägarkåren består av ett stort antal individer, och det är svårt att få en fullständig uppslutning kring något, oavsett vilka fakta vi presenterar, säger Thomas Abrahamsson. Det stora problemet är att psykologiskt få skogsägare att våga plantera tall. Det är i första hand ett pedagogiskt problem.
– Vi jägare vill skjuta älg, säger Vincent Bengtsson. Men älgstammen kan behöva pressas ner i områden där tillgången på foder inte är så stor. Att få in det i huvudet på jägare är inte lätt – det är svårt att få folk att förstå hur olika det kan vara på olika ställen.
Älgtilldelningen måste bli mer flexibel och anpassas efter lokal förhållanden som fodertillgång och annat, det är de tre jag träffar eniga om.
Thomas Abrahamsson berättar om 2010 års älgjakt, där jaktlaget han ingår i fällde sin tilldelning på några dagar, och under resten av jakttiden fick nöja sig med att titta på de ganska många älgar som fanns kvar i området. Samtidigt fanns knappt några älgar över huvud taget i andra områden alldeles i närheten.
– Om det finns sju älgar på 1 000 hektar, är det mycket? frågar Ove Arnesson retoriskt, och konstaterar sedan att det beror på en rad faktorer, inte minst hur mycket foder det finns.
Sedan finns det saker som Vincent Bengtsson och Thomas Abrahamsson inte är helt eniga om. Vincent talar för långsiktighet i jaktarrendena, och avser då både älg- och rådjursjakt.
– Det krävs långsiktighet för att få jägare att jobba med viltvård. Många skriver ettåriga arrendeavtal, och då blir man som en gästjägare – det är viktigt att åtminstone få till femåriga avtal, då lär jägare och markägare känna varandra. Långsiktighet är den springande punkten.
– Samtidigt, säger Thomas, är det så att de som jagar på längre sikt vill bygga upp en stam, medan de som bara jagar en gång vill skjuta det de kan. De som kommer in på ett år bidrar till att hålla nere stammen på ett bättre sätt, vilket är vad mark-ägaren vill.
Ove Arnesson beskriver den första tiden med Mera tall som positiv – det finns en gemensam vilja att komma framåt.
En viktig faktor för att det ska lyckas är att basera allt som kommer ur projektet på fakta och kunskap. Att nöja sig med att påstå saker – "det är för mycket vilt", "det är för mycket skador" – duger inte.
Redan har man inom projektet via en flyginventering mätt älgtätheten i demoområdet, och genomfört en spillningsinventering.
Även en betestrycksinventering är på gång.
En idé är att ta fram foderprognoser, där man på exempelvis fem års sikt försöker uppskatta hur födotillgången ser ut och sedan kopplar ihop det med viltstammens storlek och betestrycket. Utifrån det ska man sedan kunna se om älgstammen kan få öka eller om den behöver minskas, om det behövs foderskapande åtgärder eller något annat.
Årliga inventeringar ska visa på resultatet av olika åtgärder. Man kommer också att undersöka markägares attityder till viltanpassade åtgärder.
– Många säger att det är omöjligt, men om vi inte gör något händer inget, säger Ove Arnesson. Ansatsen att bygga på fakta och pedagogik, och att bygga tillsammans, tror jag är en framgångsfaktor.
Rikard Flyckt
FAKTA
Mera tall
Projektet pågår mellan 2010 och 2015, eventuellt längre.
Projektet drivs i samverkan mellan Skogsstyrelsen, Holmen Skog, LRF, Skogsägarna, Sveaskog, Sydved, Såg i Syd och Södra.
Syftet är att genom samverkan och goda exempel öka tron på tallens möjligheter och att uppnå en bättre balans mellan tall och vilt. Ett led för att nå dit är att hitta en arbetsmodell för hur markägare och jägare ska kunna samverka.
Projektets demonstrationsområde är 65 000 hektar stort och beläget kring Älghult i Uppvidinge kommun i Kronobergs län.