Högre kvalitet i älgbeslut
SkogsEko 3 2011
Tillsammans med SLU och Naturvårdsverket presenterar Skogsstyrelsen nu förslag på inventeringsmetoder som rutinmässigt är tänkta att användas i den nya älgförvaltning som införs under 2012.
Metoderna ska ge möjlighet till bättre och mer välgrundade förvaltningsbeslut så att intentionerna i den nya förvaltningen kan uppnås. För Skogsstyrelsens del har fokus varit att utveckla metoder för att ta fram foderprognoser och att inventera betesskador i tallfattiga områden.
Via satellitbilder som identifierar hyggen kan arealen foderproducerande ungskog prognostiseras. Med stöd av en sådan prognos kan älgförvaltningen anpassa målen för älgstammens numerär där hänsyn tagits till hur fodersituationen kommer att utvecklas de närmast kommande åren.
Hur mycket foder som en ungskog har att erbjuda älgen beror dock inte bara på dess ålder. Komposition och täthet av olika trädslag är också viktiga faktorer att känna eftersom en ung granskog inte är i närheten av att vara lika begärlig för älgen som en ung tallskog. Skogsstyrelsen föreslår därför att satellitanalysen kompletteras med en fältinventering.
Prognosen har, tillsammans med information om ungskogens tillstånd och kvalitet, potential att vara ett värdefullt underlag för älgförvaltningen.
Ett beslutsunderlag som visar nivån av betesskador på skogen har länge saknats för stora delar av landet. Den älgbetesinventering (Äbin) som används i mer talldominerade områden norrut har inte ansetts vara ett värdefullt underlag för beslut i landets södra, mer tallfattiga, områden.
För att råda bot på detta problem har Skogsstyrelsen påbörjat utveckling av en anpassning till dessa områden. Bland de anpassningar som föreslås ingår att kravet på inslag av tall slopas och höjdintervallet justeras för att även få med rådjurens bete.
Det så kallade försommarbete som förekommer på en del platser ska också kunna registreras liksom fejningsskador.
En avrapportering gjordes den 1 oktober till regeringen men arbetet kommer att fortgå under resterande del av året och vi avser att återkomma med der detaljerad rapportering i kommande nummer av SkogsEko.
Rapporten kan laddas ner från Skogsstyrelsens hemsida.
Christer Kalén
Viltspecialist
Jonas Bergquist
Skogsskötselspecialist