Det finns många fördelar med att gallra tidigt. Bland annat minskar det risken för stormskador, och ger möjlighet att forma ett bestånd till önskvärd trädslagsblandning och stamantal.
Beståndets utseende och främst tätheten ska bestämma tidpunkten för förstagallring. Trots att gallringsbehov föreligger väljer många att skjuta ingreppet framåt i tiden. Detta i syfte att kunna få ett högre gallringsnetto genom att avverka något grövre träd.
I regel bedrar snålheten visheten genom ett sådant beslut. Möjligheten att göra bra stamval minskar i den senarelagda gallringen samtidigt som riskerna för olika typer av skador ökar. I täta beståndet är diameterutvecklingen dålig, så den ekonomiska vinsten av den senare gallringen är ofta marginell.
Två saker, röjningsberget och klimatförändringen, sätter nytt fokus på vikten av tidig gallring. Enligt Riksskogstaxeringen finns i dag drygt 1 miljon hektar ej röjd eller gallrad ”medelålders skog”. Dessa bestånd måste åtgärdas för att få en någorlunda acceptabel framtida beståndsutveckling.
En förväntad (pågående) klimatförändring med kortare omloppstider samt ökande risk för stormskador och försommartorka, ställer också nya krav på stormsäkrade och ståndortsanpassade trädslag.
Klimatprognoserna pekar på en förlängd vegetationsperiod med 1–3 månader, ökad årsmedeltemperatur, nederbörd vintertid och risk för extrema vindförhållanden. Minskad tjälbildning och fler vinterstormar är ingen bra kombination, vilket stormarna Gudrun och Per är exempel på.
Vi kommer att drabbas av fler stormar, problemet är att vi inte kommer att veta var och när dessa inträffar.
Utan dessa mer spektakulära stormar så skadas ändå normalt omkring 4 miljoner kubikmeter årligen av vind och snöskador. Studier visar att skaderisken är störst i nygallrade granbestånd med hög trädhöjd.
En lärdom från Gudrunstormen är också att inslaget av vinterkala lövträd i granbestånd väsentligt minskade skadornas omfattning.
Sammantaget är tidig gallring för att förkorta omloppstiden genom att uppnå grova träd vid lägre ålder, och framför allt vid lägre trädhöjd, det bästa sättet att begränsa risken för stormskador. Inslag av lövträd i barrbeståndet minskar skaderisken ytterligare.
En tidig gallring ger möjlighet till att forma beståndet till önskvärd trädslagsblandning och stamantal.
Syftet med gallring är att koncentrera tillväxt till de kvarvarande huvudstammarna. Kvarstående träd fordrar en tid för att kunna bygga ut rotsystem och kronor för att kunna tillvarata de frigjorda tillväxtresurserna, varför ett gallringsingrepp alltid medför någon förlust i total volymproduktion.
Yngre träd reagerar fortare än äldre träd på de nya förhållandena och kan fortare tillgodogöra sig de nya lediga resurserna. Ingrepp i yngre skog är som regel inte heller lika drastiska som i äldre skog, varför en tidig gallring bättre främjar både gagnvirkes- och volymproduktionen i jämförelse med en senarelagd första gallring.
Förutom tillväxteffekterna så ger en tidig gallring även bättre förutsättningar för en god miljöhänsyn. Utrymme kan skapas för naturvårdsträd och buskar, kultur- och fornlämningar görs synliga, skyddszoner mot vattendrag skapas.
Dessa hänsynsfaktorer är lättare att identifiera i det yngre beståndet och den tidiga gallringen gör dem mer synliga, varför misstag kan förhindras i framtiden när beståndet blivit mer slutet.
Gallringsmall är här ett bra hjälpmedel för att både bestämma tidpunkt och uttag vid förstagallringen. En tumregel är att förstagallring i granskog bör göras när medelhöjden på beståndet är 11–13 meter. För tallbestånd vid något lägre höjd, 10–12 meters medelhöjd.
Förstagallringen ska göras relativt hårt, både ur ekonomisk synpunkt och för den framtida beståndsutvecklingen; omkring 25–35 procent inklusive uttag i stickvägarna.
En god beståndsvård är ett win-win-koncept, som ger en hög virkesproduktion på miljömässiga grunder samtidigt som riskerna för kalamiteter begränsas.
En eftersatt röjning kan ur kvalitetssynpunkt aldrig ersättas med en tidig gallring. Dock måste de stora oröjda arealerna åtgärdas snarat möjligt, och med stigande priser på skogsbränslen kan en maskinell skogsbränslegallring vara ett bra alternativ.
Den kan även ge ett litet ekonomiskt överskott, men det viktigaste med åtgärden är att rädda en framtida gagnvirkesproduktion.
Läs mer om skogsbränslegallring i SkogsEko nr 2/2011 eller på Skogsstyrelsens hemsida (skogsstyrelsen.se). Detta är en nödåtgärd vid en beståndshöjd på 8–10 m för att kunna reglera ett allför stort stamantal och att förhindra självgallring och skadeutveckling. Beståndet bör sedan fasas in i ett skötselprogram enligt gallringsmall.
Bert-Åke Näslund