Det är inte lätt att börja bläda en jämn och likåldrig skog. Men om skogen ser ut som på Romperöd i norra Skåne efter andra världskriget, kan det vara ett alternativ.
Ingvar Svensson, som skötte skogen tillsammans med sin bror Mats, började experimentera, och resultatet i dag är en fullskiktad blädningsskog.
Tillsammans med skogsskötselspecialisten Sverker Rosell och ekologen och insektsexperten Gunnar Isacsson, båda från Skogsstyrelsen, åker jag till Romperöd utanför Glimåkra. Där möter vi David Göransson, som äger gården tillsammans med sin fru Karin, och hans svärfar Ingemar Arvidsson som ägde den tidigare.
Över en fika berättar David och Ingemar historien om hur delar av skogen dimensionshöggs på 1920-talet ner till fem tum. Resten fick stå, och resultatet blev en gles och sargad restskog med "tallar på lut" som David säger, buskar och så småningom björkar.
Ingvar Svensson, som skötte marken ett par decennier senare, utbildade sig skogligt och fick lära sig hur man kan styra upp ett bestånd.
– Men han lyckades aldrig få till ett jämnt bestånd, så på 50-talet gav han upp, berättar David. I stället började han experimentera med stamvis blädning, utan att egentligen veta hur det skulle göras.
Och på den vägen är det sedan 60-talet. Av de totalt 120 hektaren skogsmark på Romperöd, utgörs mellan 40 och 60 hektar av blädad skog.
– Vi har ambitionen att fortsätta i den stilen även i yngre bestånd, säger David. Vi gjorde en grangallring i ett eftersatt bestånd i vintras för att gynna åldersspridningen. Det är lite av ett experiment.
Ingemar Arvidsson är en stark tillskyndare av blädningsbruket – där förhållandena är de rätta, han vill inte generalisera. Han vill gärna framhålla hur synen på blädning, och kontinuitetsskogsbruk över huvud taget, har förändrats de senaste decennierna.
– På 70-talet hävdade Skogsstyrelsen att det var förbjudet med blädning, men för några år sedan fick vi tenntallrik och diplom på Skogsstyrelsens förslag för vår blädningsskog. Och Ingvar fick en stor applåd, säger Ingemar.
Ingemar är inte särskilt nöjd över att trakthyggesbruket kallas "normalt skogsbruk" – han pekar på att det inte funnits i mer än fem, sex decennier, att exempelvis hela den danska statsskogen blädas, att de miljömässiga konsekvenserna av kalavverkningar är dåliga och att virket håller sämre kvalitet.
Han säger också att den blädade skogen klarade stormen Gudrun betydligt bättre än den likåldriga.
Sverker Rosell har respekt för erfarenheten, men säger att det finns för lite total kunskap att bygga en säker tes kring. Framför allt har det inte undersökts vetenskapligt hur det ser ut.
En annan fördel med blädning kan vara att träd som står mer fritt än i en likåldrig skog får en bättre tillväxt. Minskad risk för röta är ytterligare en möjlig vinst, men det förutsätter att blädningen utförs rätt. Säkrast är att bara avverka när det är fruset.
– I en blädad, olikåldrig granskog är det glest mellan de träd som granbarkborren kan angripa. Men i ett jämnt slutavverkningsbestånd duger alla som mat samtidigt, lägger Gunnar Isacsson till.
David är noga med att framhålla att syftet med blädningen på Romperöd inte är naturvårdsskötsel. Det handlar hela tiden om en produktionsskog, och syftet ur den aspekten är att få en kontinuerlig intäkt från skogen.
– Vi hugger i princip alltid timmerträd och låter de andra stå, vilket ger låga kostnader per kubik. Vi undviker att avverka massavedsträd. Låt dem stå som kvalitetsdanare av de grövre träden, säger Ingemar och lägger till att han aldrig sett någon ekonomisk kalkyl på hur en hel omloppstid ser ut vid trakthyggesbruk kontra blädningsbruk.
Vissa regler finns förstås att förhålla sig till också. Sverker Rosell påpekar att man inte ska ta ut mer än maximalt 30 procent av trädvolymen samtidigt eftersom risken för efterföljande vindfällen och snöbrott ökar vid större uttag.
Och så finns skogsvårdslagens paragraf 10-kurva att hålla sig till.
När kaffet är urdrucket tar vi en sväng ut i markerna för att se hur det ser ut. De fyra diskuterar entusiastiskt vilka träd som kan plockas ut och vilka som kan sparas på olika platser.
Och så blir det resonemang om hur man går till väga rent praktiskt. Större maskiner är sällan lämpliga; här handlar det om mindre maskiner och till och med om manuellt arbete emellanåt. Ett problem är att ganska få maskinförare vet hur de ska hantera blädningsskogsbruk.
– Det finns inget koncept, konstaterar Sverker Rosell. Och det är ett dilemma att man ofta tar de största träden men vill ha små maskiner, det är en svår ekvation att få ihop.
Han och David Göransson är överens om att det finns kunskapsbrister kring hanteringen. Planeringen vid trakthyggesbruk är förhållandevis enkel, att göra ett bra jobb med en olikåldrig skog kräver mer.
– Tänk om vi kunde komma så långt att planläggaren sa att "här gör vi en blädningsinsats om tio år", säger David. Men för det behövs mycket kunskap.
Sverker Rosell skickar bollen vidare till skogsbruket:
– De måste anstränga sig och tänka till, vilka maskiner som är lämpliga och planera så att det blir ett bra resultat. Det är mycket att tänka på.
Rikard Flyckt
FAKTA
Hyggesfritt skogsbruk
Vad är hyggesfritt skogsbruk?
Kallas också i många fall kontinuitetsskogsbruk eller blädningsbruk.
Innebär att marken alltid är skogsbevuxen och att skogskänslan finns kvar.
Fördelar med hyggesfritt skogsbruk:
Hyggesfritt skogsbruk är en mindre radikal åtgärd än kalavverkning, vilket…
… ökar möjligheterna för bland annat mykorrhizasvampar, hänglavar, mossor och skogsfåglar att finnas kvar efter avverkning.
… minskar risken för uttransport av näringsämnen, metaller med mera till vattendrag och skadlig bioackumulation (markskador bör dock undvikas då dessa även vid hyggesfritt skogsbruk kan medföra till exempel ökad kvicksilverutlakning).
… minskar behovet av skyddsdikning efter avverkning.
… minskar risken för frostskador på granplantor.
… möjliggör att bruka skogar, till exempel sumpskogar, med låga/måttliga naturvärden utan att behöva dika och höglägga vid föryngringsarbetet.
… skogskänslan finns kvar efter avverkning vilket ofta upplevs positivt i tätortsnära skog och för vissa kulturmiljöer.
… lokala genresurser bevaras.
Nackdelar med hyggesfritt skogsbruk:
- Sänkt tillväxt.
- Ökade avverkningskostnader.
- Bristande erfarenhet och kunskap inom skogsbruket.
Begränsningar vid hyggesfritt skogsbruk:
- Passar bäst för skiktad virkesrik granskog som självföryngras.
- Max 30 procents uttag i granskog, och ett virkesförråd efter avverkning över §10-kurvan.
- Vid stor risk för granbarkborreskador bör ingen avverkning göras i gammal granskog.
- Tall föryngras lämpligen med tät fröträdsställning där 20–30 evighetstallar lämnas.
FAKTA
Några blädningstips
Börja gärna bläda i redan ojämna yngre bestånd. Försök inte göra om jämna bestånd till blädningsskog.
Hugg i första hand träd som riskerar att bli övergrova. Därefter de träd som hämmar tillväxten av kvalitetsstammar, och skadade träd eller träd av dålig kvalitet.
Sprid dimension genom att avverka medelstammar. Gynna lämpligt trädslag beroende på växtplats.
För att underlätta körningen, anlägg ett fast nät med stickvägar.