Sverige lämnar näst lägst andel hänsynsträd efter avverkning – bara Finland ligger lägre. Det visar internationell forskning som Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, presenterade nyligen.
I studien har elva länder jämförts. Den slutgiltiga rapporten presenteras någon gång under 2012, men redan nu är alltså siffrorna ute, och diskussionen om vad de står för i full gång.
Enligt den officiella statistiken från Skogsstyrelsen lämnas mellan tre och fem procent av arealen för naturvård vid avverkning i Sverige. Norge och Finland ligger nära den svenska nivån, Baltikum något högre, och på till exempel privatskogsmark i Oregon och Washington i USA lämnas mellan 10 och 25 procent.
– Om det är dåligt är en värdering, men vi lämnar förhållandevis låga volymer, säger Lena Gustafsson. Jag kan inte ge något svar på varför Norden ligger så lågt, men man kan spekulera i att vi har många små privata markägare, vilket gör att nivåerna varierar mycket.
I Nordamerika är den mesta skogen statligt ägd, vilket gör att man kan planera och styra på ett annat sätt. Lena Gustafsson säger också att den svenska skogsbrukshistorien, där vi traditionellt sett tar ut en stor del av tillväxten, kan spela in – höga uttag kan vara nödvändiga för ekonomins skull.
Det svenska systemet med frivilliga avsättningar är inte så svenskt – liknande finns även i andra länder. Så även om vi räknar in våra avsättningar, nationalparker och reservat och andra länder räknar in sina, ligger Sverige fortfarande lågt.
Däremot vill Lena Gustafsson inte uttala sig om huruvida det är dags att revidera bilden av det svenska skogsbruket som miljöklokt.
Hon säger att det kan vara så att även de låga nivåerna gör nytta, och avser att sammanställa resultat som kan ge vägledning kring hur mycket som behöver sparas.
– Dessutom är det här bara en komponent. Man kan inte revidera bilden på grund av detta, vill man göra en utvärdering av hela skogsbrukets miljöprofil måste man titta på helheten.
Naturskyddsföreningens vice ordförande Karin Åström säger i ett pressmeddelande att Lena Gustafssons siffror visar att den svenska skogspolitiken inte fungerar för att uppnå samhällets miljömål för skogen.
Jonas Rudberg, naturvårdsexpert på Naturskyddsföreningen, tillägger att den dialog som initierats av regeringen behöver skyndas på.
– Gustafssons presentation borde leda till ett omedelbart agerande av regeringen för att lyfta Sverige ur denna pinsamma ”näst sämst”-position, säger han.
Jan-Olof Thorstensson, ordförande i LRF Skogsägarna, säger till Skogsland att han inte känner igen sig i bilden, och att många av de statliga miljömålen har klarats.
– Samtidigt är avverkningsarealen inte så stor varje år, så det tar tid innan hänsynen märks och ger effekt. Dessutom har det kommit mycket ny kunskap som vi måste få tid att ta till oss, säger Thorstensson.
Statliga Sveaskog vill inte kommentera studien innan den är publicerad, men informationschef Linda Andersson säger till TT att bolagets mål är att lämna minst nio procent naturhänsyn på hyggena.
Rikard Flyckt