Hur skulle det kännas att sprida ut tungmetaller och läkemedelsrester i skogsmarken? Det kan bli följden om användningen av avloppsslam som gödningsmedel ökar, varnar Skogsstyrelsen.
Flera orsaker ligger bakom det ökade intresset för avloppsslam på senare tid. En är kväveinnehållet som har en tillväxthöjande effekt, en annan är att slammet är rikt på viktiga ämnen som fosfor.
Tidigare har slam i huvudsak spridits på skogsmark i forskningssyfte. Nu märker Skogsstyrelsen av en kraftig ökning av intresset för slamspridning, bland annat genom antalet samrådsärenden där skogsbolag vill sprida slam över större arealer.
– När det nu kommer in ärenden om slamspridning i stor skala betraktas det inte längre som försök, utan som konventionellt skogsbruk, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen. Vi måste hantera det, men i dagsläget finns ingen lagstiftning kring spridning på skogsmark vilket det gör för jordbruksmark.
Att det inte finns någon lagstiftning är ett av de problem Anja Lomander ser. Dagens förslag till slamförordning medger att avloppsslam får spridas på skogsmark, men säger inget om hur, förutom att det ska vara slam med den högsta graden av hygienisering, det vill säga slammet ska ha behandlats så att risken för smittspridning är så liten som möjligt.
– Om man tänker skörda och äta bär från marken inom ett år föreslås att man inte får sprida något slam. Men hur sköter man det på skogsmark? Där finns ingen tillsyn, säger Anja Lomander.
Kunskapsläget är oklart. Det behövs mer forskning kring tungmetaller, organiska ämnen och läkemedelsrester på skogsmark, såväl kring effekterna på marken som kring risken för läckage från marken. Även risker kring kväveläckage och smittspridning behöver utredas.
Först därefter kan skogsskötselrekommendationer tas fram, exempelvis kring givor och hur breda skyddszoner mot vattendrag ska vara för att vattnet inte ska påverkas negativt.
Mycket är alltså oklart, men vad man vet är att avloppsslam även i renad form innehåller bland annat tungmetaller, läkemedelsrester och diverse organiska föreningar.
Enligt Anja Lomander skulle idealet vara att spridning av avloppsslam i skogen inte var tillåten mer än som försök, förrän det är bättre klarlagt hur de olika ämnena påverkar mark, vatten och organismer.
– När Naturvårdsverket såg över förordningen var experter på tungmetaller tydliga med att man måste sätta lägre belastningsnivåer av tungmetaller för skogsmark än för jordbruksmark eftersom skogsmarken är känsligare – den har lägre pH-värden, mindre lera som kan binda tungmetaller och är näringsfattigare vilket gör att tungmetaller rör sig lättare i marken.
Även när aska förs tillbaka till skogsmark följer en del tungmetaller med.
Men Anja Lomander menar att det är en annan sak, dels för att askspridning faktiskt är att återföra det man tagit ut ur skogen, och dels för att tungmetallerna i slammet troligen är lättrörligare eftersom de är kopplade till organiska föreningar.
Rikard Flyckt
Viktigt att begära samråd
Skogsstyrelsen anser att slamspridning på skogsmark bör föregås av anmälan om samråd enligt kapitel 12, § 6 i miljöbalken. Detta på grund av att slamspridning anses vara en åtgärd som kan påverka naturmiljön.
Det är utförarens – den som planerar att sprida slam – ansvar att begära samråd.
Om slamspridningenomförs utan samråd kan det riskera att leda till en åtalsanmälan.