Skogsstyrelsen

 

Att röja är att investera

SkogsEko 2/2010
Få skötselåtgärder har på senare år diskuterats så mycket som röjning. En del menar att man inte behöver röja vid cirka två–fyra meter utan i stället kan ta ut skogsbränsle då skogen är tio meter. Andra förespråkar tidig och hård röjning för stabila bestånd med god värdeutveckling. Risken för älgskador komplicerar det hela.

Röjning kan göras olika beroende på mål med skogsbruket. Dock finns grundläggande kunskap och samband som man inte kommer runt oavsett om man förespråkar röjning eller inte.

Skogsstyrelsen har en klar uppfattning när det gäller ungskog och röjning: all ungskog bör röjas. Även om det inte gäller alla delar av ett bestånd finns nästan alltid områden där röjning förbättrar beståndsutvecklingen.

En skogsbränslegallring vid tio meter i ett oröjt bestånd är inget bra mål. Det nya sortimentet skogsbränsle har dock gjort att det med rimlig ekonomi går att rädda ungskog som lämnats vind för våg och fasa in den i en någorlunda god utveckling.

 

Investera för framtiden

Med röjning investerar man för framtiden. Till en kostnad på 1 000–2 000 kronor/hektar väljer man på varje plats ut träd med bäst kvalitet och bästa trädslag för marken. Stamantalet anpassas så att träden blir grova. Det minskar skaderisken (snöbrott) och ger normalt bra ekonomi redan vid förstagallring.

Tidig röjning gör att kvarvarande träd snabbare uppnår grov dimension än röjning vid hög höjd. Tidig röjning går också snabbare och är mindre fysiskt krävande än sen röjning. Tidsstudier visar att det går att röja två hektar vid två meters medelhöjd på samma tid som det åtgår för att röja en hektar vid fem meters medelhöjd. Det betyder att röjning vid fem meter är dubbelt så dyr som röjning vid två meter.

Ofta behöver ett gran- eller tallbestånd röjas två eller ibland tre gånger. Typfallet är på mark med mycket löv som växer snabbt. En tidig lövröjning för att klara plantorna måste normalt kompletteras med en slutröjning vid tre–fem meter.

 

2 000–2 500 stammar per hektar är oftast bra

Synen på lämpligt stamantal efter röjning har varierat. Rör man sig mellan knappt 2 000 och 4 000 stammar per hektar (st/ha) får man ungefär lika mycket gagnvirke vid förstagallring (se diagram).

Skillnaden är att med 2 000 st/ha är träden betydligt grövre och därför enklare och billigare att gallra 15–30 år senare. Något grövre kvist, men bättre ekonomi.

På de flesta marker är 2 000–2 500 st/ha ett bra mål efter röjning. Nästan alla som röjer på egen mark lämnar fler stammar än man tänkt sig. Stamantalet kontrolleras med röjsnöre (fyra meters radie ger 50 kvadratmeter, tio träd inom ytan ger 2 000 st/ha).

Många stammar efter röjning kan försäkra mot skador. Tänkandet gäller främst vid risk för betesskador på tall eller i lövungskog. Lokal erfarenhet får avgöra om man vill modifiera röjningen, till exempel genom att slutröja vid mer älgsäker höjd (minst fem meter).

Det finns dock inget sätt att röja som helt eliminerar risken för betesskador. I tallungskog med överskärmande löv kan man minska skador av älg på tallen om man röjer bort lövet.

 

Miljöhänsyn handlar om löv och variation

Miljöhänsyn vid röjning är att gynna vissa lövträd och naturvärdesträd. Sälg, asp och rönn ska lämnas i barrungskog.

Att inte röja i surdråg är många gånger både god ekonomi och bra hänsyn. Invid högstubbar kan man både skapa luckor och behålla tätare partier. Det ger variation och gynnar olika grupper av arter.

Att inte röja i hänsynsytor och kantzoner, samt att friröja kulturmiljöer är självklar hänsyn.

 

Du som skogsägare väljer

Ingen skogsägare är skyldig att röja eller gallra sin skog. Det finns en valfrihet.

Den som vill ha en förutsägbar beståndsutveckling och en framtida skog med grova och därigenom värdefulla träd ska röja sina ungskogar. På de flesta marker är 2 000–2 500 st/ha efter röjning vid tre–fyra meter en rimlig avvägning mellan dimension och volym som också gör att förstagallringen om 15–30 år kan få ett både ekonomiskt och biologiskt bra resultat.

Barn och barnbarn får i kommande gallringar och föryngringsavverkningar bra netton från skog med grovt virke av god kvalitet.

Den som inte röjer måste förr eller senare kraftigt glesa ut skogen om det framtida beståndet ska kunna hanteras rationellt (alltså maskinellt och med god ekonomi) och om slutbeståndet ska innehålla grov och värdefull skog.

Utan röjning eller med många stammar kvar efter röjning, bygger skogsägaren in skötselåtaganden som måste tajmas väl och ganska säkert ger dålig ekonomi. Klena stammar är dyra att avverka och riskerar dessutom snöbrott.

I kvarvarande bestånd har framtidsträden mindre grönkrona än i den röjda skogen. Det ger lägre tillväxt än vad som är möjligt. Kommande gallringar förskjuts fram i tiden och hela omloppstiden blir förlängd.

Clas Fries

 

 

Röj rätt för bättre stormsäkerhet

En tidigt och kraftig röjning innebär att gallringarna kan utföras tidigare. Tidiga gallringar minskar risken för svåra stormskador och förkortar omloppstiden. En förkortad omloppstid innebär även en ytterligare minskad risk för stormskador.

 

Efter stormen Gudrun 2005 har diskussionens vågor gått höga om hur man på bästa sätt bör anpassa skogsskötseln, särskilt i granskog, för att minska risken för stormskadorna i framtiden.

Det är framför allt gallringarna som har varit i fokus då både forskning och erfarenhet visat att en gallring kraftigt ökar risken för stormskador under cirka fem år. Gallring i äldre och högre skog ökar än mer problemen med stormskador.

Röjning och gallring betraktas ofta som skilda åtgärder, men hör ihop mer än vad många är medvetna om.

 

I stormutsatta områden är det än mer viktigt att röja ungskogarna än i mindre utsatta områden. Genom att röja tidigt (vid cirka två–fyra meter) och relativt hårt (till cirka 2 000–3 000 stammar per hektar) friställs träden och kan bygga ut sina rotsystem och utveckla en mer stabil stamform.

Detta måste följas upp med tidiga och relativt hårda gallringar. Åtminstone på medelgoda och bättre boniteter bör inga gallringar utföras efter cirka 40 års ålder.

Det är oerhört viktigt att inte falla för frestelsen att vänta med första gallringen för att få grövre träd och högre ekonomiskt netto på gallringen. Det kan ge en liten kortsiktig vinst men riskerar att ge en stor långsiktig förlust genom mer stormskador.

 

Om man väljer att ersätta en tidig röjning med ett biobränsleuttag vid cirka tio meters höjd innebär detta inledningsvis inte någon påtagligt ökad risk.

Kvarvarande träd kommer dock att vara ganska klena och tidpunkten för första gallring skjuts framåt i tiden. Det gör första gallringen mer riskabel och att andra gallringen kommer vid en mycket olämplig tidpunkt. Resultatet blir med andra ord att hela gallringsprogrammet förskjuts framåt och in i den stormkänsliga fasen av omloppstiden.

En möjlighet är naturligtvis att dra ned på antalet gallringar, men det förlänger omloppstiden och skogen kommer att vara i en utsatt ålder och storlek under längre tid.

Jonas Bergqvist

 

 

Läs mer om röjning i Skogsskötselserien:

www.skogsstyrelsen.se/skogsskotselserien


 
SÖK LOKAL
INFORMATION