Nyplanterade gran- och tallplantor löper hög risk att bli dödade av snytbaggens gnag på barken. Förutom genom skyddsbehandling av plantorna, kan skadorna minskas med bra plantmaterial och genom rätt val av planteringspunkt. Kombinera flera åtgärder för att nå en acceptabel plantöverlevnad.
Snytbaggen är ett ständigt problem vid skogsföryngringen. Så har det länge varit i södra Sverige medan skadorna förefaller ha ökat i hela Norrland.
Enligt nya undersökningar ligger dödligheten oftast mellan 20 och 60 procent på norrländska föryngringar med plantor som inte skyddats med kemiska medel. I södra Sverige dör normalt minst 20 procent av plantorna trots kemisk skyddsbehandling.
Omkring 90 procent av plantorna som sätts i Götaland är behandlade med insektsmedel. Motsvarande siffra för Svealand är cirka 50 procent och för Norrland ca 10 procent.
De preparat som nu är godkända är Forester (cypermetrin), Hylobi Forest (lambda-cyhalotrin) och Merit Forest WG (imidakloprid). Av dessa får endast Merit Forest WG användas av FSC-certifierade skogsägare. Efter år 2010 ska inga insektsmedel få användas av dem som är FSC-certifierade. Alternativ till de kemiska medlen är alltså mer angeläget än någonsin.
Flera icke-kemiska skydd har varit på gång länge. Inget är ännu tillgängligt på allmänna marknaden i stor skala, även om beläggningsskyddet Bugstop (vax) länge har varit i reguljärt bruk inom Bergvik Skog. Största förhoppningarna sätts just nu till beläggningsskyddet Conniflex (beläggning med sand) och barriärskyddet MultiPro (kartonghylsa).
Mycket kan göras för att minska plantdödligheten utöver skyddsbehandling av de enskilda plantorna.
Plantornas storlek och kondition är viktiga faktorer. En större stamdiameter minskar risken för att plantan dödas av snytbagge. Detta är i stort sett ett gemensamt samband för de olika typerna av tillgängliga plantor. Att välja en något dyrare men grövre planta kan därför innebära god ekonomi i slutänden.
God kondition och livskraft hos plantorna är alltid viktigt för överlevnad och vidare utveckling. Med hänsyn till snytbaggen kan snabb etablering vara avgörande.
Nyplanterade plantor är praktiskt taget försvarslösa mot snytbaggen, eftersom kådflödet är helt otillräckligt. Hos den väl etablerade plantan rinner kåda genast till i såret där snytbaggen gnager. Insekten tvingas då byta plats för sitt gnag, vilket minskar risken för dödliga skador.
För att undvika problem med konkurrerande vegetation och för att inte förlora tid för tillväxt är strävan att plantera så snart som möjligt. Samtidigt är problemet med snytbagge värst de tre första säsongerna efter avverkning.
Snytbaggarna är särskilt besvärliga under första sommaren på färskt hygge, eftersommar och höst på ettårigt hygge samt under våren på tvåårigt hygge. Under dessa perioder bör man åtminstone inte plantera oskyddade plantor.
För kemiskt behandlade plantor bör man tänka på att skyddseffekten avtar starkt efter en säsong i fält. Behandlade plantor kan tack vare skyddet etablera sig tidigt och därigenom klarar de sig bättre även senare med hjälp av det egna kådförsvaret.
Ren mineraljord kring plantan ökar chansen för överlevnad drastiskt jämfört med plantering i humus eller i blandning av humus och mineraljord.
Det är betydligt viktigare att finna planteringspunkter med ren mineraljord än att plantan ska sitta i riktigt hög position. Detta har visat sig gälla eftersom snytbaggen mestadels är den viktigaste faktorn för plantöverlevnad och framgång vid föryngringen. Endast på fuktig mark eller på finjordar med påtaglig risk för uppfrysning blir andra hänsyn viktigare.
God kvalitet på markberedningen och tillräcklig utbildning för plantörerna bör kunna förbättra föryngringsresultatet väsentligt.
En kombination av flera åtgärder är en nödvändig strategi för att hålla skadorna av snytbagge på en rimlig nivå.
Flera studier visar att de skademinskande effekterna av direkt plantskydd och olika skötselåtgärder i stort sett adderas till varandra. Därigenom kan varje faktor som i någon mån minskar skadorna bidra till att man når uppsatt mål för plantöverlevnad.
I Norrland behöver åtgärderna mot snytbagge i allmänhet intensifieras. Skadenivåerna är här alldeles för höga och, kan man säga, onödigt höga. Större plantor, bättre markberedning och generellt bättre val av planteringspunkt kan ofta vara tillräckligt för att klara situationen.
För Götaland och stora delar av Svealand är direkt skydd av plantan helt nödvändigt. I dag är det främst kemiskt skydd som gäller, men alternativen är förhoppningsvis snart på väg ut i allmänt bruk.
Markberedning och stora plantor är andra viktiga komponenter för att hålla ner skadorna. Som redan sagts kan mer göras vid valet av planteringspunkt för att få ut bättre effekt av markberedningen.
Göran Nordlander
Institutionen för ekologi, SLU, Uppsala
Minska plantskadorna genom…
… direkt plantskydd med kemiskt medel alternativt (framöver) med beläggnings- eller barriärskydd.
… att använda grova och vitala plantor – större rothalsdiameter och snabb etablering ökar överlevnaden.
… att om möjligt plantera i ren mineraljord – ren mineraljord kring plantan är mycket viktigare för överlevnaden än hög position.
Plantera inte oskyddade plantor under de värsta högriskperioderna, det vill säga
- vår och sommar på färskt hygge (A),
- eftersommar och höst på ettårigt hygge (A+1),
- tidig vår på tvåårigt hygge (A+2).
Kombinera flera åtgärder för att få acceptabel plantöverlevnad.
Här kan du också ladda ner webbhandboken Skötselåtgärder mot snytbaggen (se under Åtgärdsbok).