Mer produktion men med tydliga miljöhänsyn om tio år. Så kommer det att se ut enligt majoriteten av de 143 personer som deltagit i SkogsEkos framtidsspaning under våren. De flesta tror på fortsatt god efterfrågan på svensk skogsråvara och en rejält ökad efterfrågan på energiråvara. Närmare 20 procent av de tillfrågade tror att energisortimentet kommer att gå om massaveden om tio år.
Skogsstyrelsens fyra konferenser under våren med temat Hållbara utsikter för skogen gav SkogsEko ett tillfälle att ta reda på lite mer om vad skogsfolket själva tror om framtiden. Av de drygt 330 deltagarna totalt i Växjö, Umeå, Gävle och Karlstad svarade 143 personer eller 43 procent på vår enkät om vad de tror om framtidens skog.
Vad kännetecknar skogsbruket i Sverige om tio år? En stor majoritet, 77 procent, har svarat att vi satsar mer på produktion, men med tydliga miljöhänsyn. Nästan lika stor andel, 72 procent, tror att produktionen av energiråvara har minst fördubblats. Närmare 20 procent tror att energiråvaran kommer att vara större än massavedssortimentet om tio år.
Om 40–50 år har vi uppnått full effekt av ökade produktionsinsatser. 68 procent tror att vi då har god efterfrågan på svensk skogsråvara och nya förädlingsindustrier. Men 22 procent ser en hårdare konkurrens och att många skogsindustrier har lagt ned eller flyttat utomlands.
Om vi ökar virkesproduktionen, hur går det då med miljöhänsynen? Svaren visar att det väger ganska jämnt mellan dem som anser att den generella hänsynen bör öka och dem som inte tycker att miljöhänsynen behöver öka.
Det är viss övervikt för ökning av generella hänsynen, 44 procent jämfört med de 38 procent som inte tycker att miljöhänsynen behöver öka. I Umeå och Karlstad var det dock övervikt bland dem som har åsikten att miljöhänsynen inte bör öka medan den motsatta uppfattningen hade fler representanter i Växjö och Gävle.
Ett svarsalternativ var också att öka områdesskyddet. Det anser 18 procent av de tillfrågade att vi bör göra.
Meningarna om contortatallens väsentliga ökande eller ej om tio år är delade. Det står i stort sett 50/50 mellan ja och nej i den frågan. Mindre tvekan råder det om granens utbredning i södra Sverige. Där tycker i alla fall 65 procent av dem som svarat att skogsbruket har satsat för mycket på ett kort.
Uppvärmningen är ett faktum och 57 procent av de tillfrågade anser att deras syn på bruk och skötsel av skogen har ändrats på grund av klimatförändringarna. Men fortfarande har synen hos 38 procent av deltagarna inte förändrats.
Skogsstyrelsens konferenser besöktes främst av tjänstemän inom skogssektorn, 43 procent arbetar inom skogsindustrin och 51 på kommuner och myndigheter. Över hälften visade sig också vara skogsägare.
Hur representativa för hela skogsägarkåren de kan påstås vara ger inte SkogsEkos undersökning något svar på. De representerar i vart fall en insatt grupp eftersom många arbetar med skogsfrågor dagligen.
Anna F Strömbäck
"Oroväckande syn på miljöhänsyn"
– Det är förvånande och lite oroväckande att så många inte anser att miljöhänsynen behöver öka om produktionen ökar, säger Erik Sollander, skogspolitisk strateg på Skogsstyrelsen, i en kommentar till SkogsEkos enkät.
Rent generellt tycker Erik Sollander att undersökningen pekar mot en ljus framtid för svenskt skogsbruk.
Sverige har en lång tradition av att klara av de krav som marknad och omvärld ställer, och under förutsättning att vi inte tappar huvudet framöver finns goda förutsättningar för att det ska fortsätta så.
När drygt 68 procent av de tillfrågade tror att vi har god efterfrågan på svensk skogsråvara och nya förädlingsindustrier om 40–50 år är de alltså enligt Sollander inte fel ute.
– Det är viktigt att vi lyckas på både produktions- och miljösidan – om vi kan visa för den internationella marknaden att vi klarar båda hyggligt kan det gå bra, säger Erik Sollander. Vi kanske inte klarar alla önskemål och krav, men å andra sidan ligger vi nog väl till.
Det är där oron inför miljöhänsynen kommer in. Det är visserligen majoritet för ökad hänsyn i undersökningen, men den är inte förkrossande. 38 procent anser att den generella hänsynen inte behöver öka.
Erik Sollander talar om FSC som en standard för certifiering som accepteras inom breda lager av marknaden.
– Det talar för att de som köper produkter kommer att önska mer än bara tekniska egenskaper på produkterna. De kommer inte att vilja använda skogsprodukter som medför stora nackdelar miljömässigt eller socialt. Att så många tror att miljöhänsynen inte behöver öka stämmer inte med svensk skogspolitik. Det är något vi på Skogsstyrelsen behöver fundera på hur vi ska hantera.
65 procent anser att sydsvenskt skogsbruk satsat för mycket på granen. Det går stick i stäv med hur det faktiskt ser ut – mycket stora delar av nyplanteringen i syd är fortfarande gran.
Erik Sollanders förklaring är att det är enklast att satsa på gran.
– I sydöstra Sverige ser vi en omfattande granifiering även på torra tallmarker. Det är inte bra för miljön, och innebär ökad risk för skador. Men det är inte bra för produktionen heller. Frågan är svår att lösa, men om man förstått att problemet finns är första steget taget.
En knapp majoritet har ändrat sin syn på skogen till följd av klimatförändringen. Erik Sollander välkomnar det, men funderar också på hur svaren sett ut om frågan ställts på ett annat sätt:
– Hade man frågat "Tänker du ändra skötseln av din skog, eller har du redan gjort det?" hade man nog fått många nej men få ja. Vi har inte kommit så långt än att många har ändrat sitt skogsbruk, mer än möjligen i stormområdet.
Rikard Flyckt