Tuffa utmaningar väntar skogsskötseln i det stormdrabbade området i södra Sverige. Eftersom beståndsvården haltat de senaste åren riskerar den förra stormkatastrofen att föda en ny.
Fyra år efter Gudrun, två år efter Per och miljarder granbarkborrar senare börjar fokuset hamna på problem som kanske inte är direkt akuta men desto mer långsiktiga.
Inom ramen för arbetet med en strategi för hållbar skogsproduktion har Skogsstyrelsen nu sammanställt rapporten Skogsproduktion i stormområdet, med Jonas Bergquist som rapportförfattare. Den pekar på en rad problem som behöver åtgärdas.
Ett problem som kan uppstå på sikt, men som behöver lyftas redan nu, är hur röjning och gallring blivit eftersatta. Efter stormarna har fokus legat på att upparbeta stormvirke och att stoppa barkborrarnas härjningar. På många håll har det skett på bekostnad av röjning och gallring.
– Vi har hamnat efter i beståndsvården, som var eftersatt redan före stormen, säger Jonas Bergquist. Nu är det dessutom lågkonjunktur, och då drar man alltid ned på beståndsvården.
Om man ska skapa stormfasta bestånd är det viktigt att röja och gallra bestånden innan de blir gamla. I de skogar där det inte gjorts är risken uppenbar att det växer upp nya stormkänsliga bestånd.
– Det finns en risk att en stormkatastrof föder nästa om vi inte ser upp.
Även arbetet med föryngring av skogen ligger efter på många håll. Vissa områden har inte föryngrats på ett bra sätt, andra har inte föryngrats aktivt över huvud taget.
Det finns fortfarande mycket pengar att söka av återväxtstödet efter Gudrun. Men nästa år är sista chansen, vilket också gäller dispensen från att anlägga ny skog senast inom tre år. Samtidigt har det nu gått så lång tid efter stormarna att det blir allt svårare att åstadkomma bra föryngringar – och ju längre man väntar, desto värre blir det.
Trädslagsvalet när man väl föryngrar tas också upp i rapporten. Här pekas det på problemen som kan uppstå speciellt i sydöstra Sverige om man planterar gran på olämpliga marker.
På många håll borde man i stället satsa på tall, som dels hör hemma i landskapet och som dels är mer stormbeständig än granen. Gran väljs ofta på de markerna på grund av de svåra viltskadorna. I rapporten diskuteras bland annat möjligheten att införa ett särskilt stöd för tallföryngring.
Även den aktuella viltsituationen tas upp. Mycket tyder på att älgstammen ökar, och Jonas Bergquist är inte främmande för att avskjutningen kan behöva öka.
– Framför allt behöver den anpassas till fodersituationen. Nu är den på många håll bra på grund av stormhyggena, men när skogen växer "över mathöjd" kan man få allvarliga skador på nya planteringar om man inte sett till att reducera stammen i tid. Länsstyrelserna får inte vara för återhållsamma med licenserna, och jägarna måste utnyttja dem.
Rikard Flyckt