Skogsindustrin är inne i en tuff period – efterfrågan minskar på pappersprodukter och vinsterna rasar. Men om industrin och skogsägarna drar åt samma håll finns ingen anledning till panik, menar Marie S. Arwidson, vd för Skogsindustrierna.
De senaste kvartalsrapporterna för skogsbolagen har varit dyster läsning. Under första kvartalet i år försämrade sex av de åtta största nordiska skogsbolagen sitt resultat jämfört med samma tid förra året, och totalt tjänade de 3,3 miljarder kronor mindre.
Kärvt läge alltså, och Marie S. Arwidson utesluter inte att det kan bli tal om bruksnedläggningar.
– Företagen arbetar ju med en kontinuerlig strukturomvandling för att vässa sin konkurrenskraft, och varje företag beslutar utifrån sina förutsättningar. Det är också en sektor under stark global konkurrens, säger hon.
Marie S. Arwidson poängterar att den aktuella nedgången sker från en hög nivå. Bland orsakerna hittar vi den allmänna konjunkturförsämringen och stigande kostnader för såväl energi som råvara.
Den låga dollarkursen ställer till trassel framför allt för massaindustrin. De ryska vedtullarna är ett annat problem. I dag uppgår de till 15 euro per kubikmeter; från årsskiftet höjs de till 50. Enligt Marie S. Arwidson är det samma sak som stopp för import från Ryssland.
Kina har blivit en besvikelse ur exportsynpunkt eftersom landet på kort tid har lyckats bygga upp en stor egen produktion av papper.
– Samtidigt vill jag hävda att näringen långsiktigt har goda förutsättningar, säger Marie S. Arwidson. Vi har en förnyelsebar råvara, skogen och produkterna binder koldioxid och är därmed bra för klimatet. Näringen ser en framtid för både papper och sågade trävaror, och det finns en träboom inom byggandet av flervåningshus eftersom det är klimatsmart och energieffektivt.
Just klimatinslaget återkommer Marie S. Arwidson till flera gånger. Det är i hög grad med hjälp av klimatkopplingen som skogsindustrin ska skapa sig en god framtid, menar hon.
– Vi hoppas att både skogsägarna och industrin ska kunna bidra till de svenska klimatmålen, och det kräver insatser från båda parterna för att öka tillväxten med bibehållen miljöhänsyn på ett klokt sätt. Vi ser också potentialen att kunna ta ut mer råvara och bioenergi ur de svenska skogarna. Jag ser positivt på skogspropositionen som indikerar möjligheter i den här riktningen.
Hur orolig man ska vara som skogsägare när skogsindustrin börjar hacka har Marie S. Arwidson svårt att uttala sig om. Men med klimatresonemanget som grund tror hon ändå att framtiden är ljus – åtminstone på sikt.
– Vi har aldrig haft mer skog i Sverige än nu, och vi ser att det finns möjlighet till ökad tillväxt i de svenska skogarna. Det ger möjlighet för såväl industrin som bioenergisektorn att utvecklas, och det är också gynnsamt för skogsägarna. En industri som går bra och där det samtidigt finns utrymme för bioenergi torde vara bästa scenariot för skogsägarna.
Rikard Flyckt