Könet har betydelse för skogsägandet och hur skogen brukas. Hur sambandet ser ut forskas det nu om vid SLU i Umeå. Våren 2009 ska projektet vara genomfört.
Forskningsprojektet ”Inverkan av genus på det samtida svenska familjeskogsbruket” inleddes i höstas och finansieras av Formas. Tre grundhypoteser ska testas:
● Produktionsbetingelserna är lägre på kvinnors fastigheter.
● Kvinnor har lägre incitament att avverka eftersom deras arvsmönster ser annorlunda ut.
● Kvinnliga skogsägare är i större utsträckning benägna att producera andra värden än industrivirke.
– Förhoppningsvis kan positionerna i skogsägarskapet förklaras och diskuteras utifrån det genusteoretiska perspektivet, säger Lina Holmgren, som håller i projektet.
Genus är själva utgångspunkten för forskningsprojektet. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv resonerar man kring vilka normer eller regler som påverkar hur människor förhåller sig till varandra.
– Vi har sociala och kulturella föreställningar om kön; en tydlig är att virkesbruket har en traditionellt manlig kodning, säger Lina Holmgren.
Två huvudelement påverkar hur man ser på den sociala strukturen. Den ena är isärhållandet av könen, där virkesbruket är ett exempel. Den andra är en hierarkisering, en ordningsstruktur där mannen blivit norm och där kvinnan genom isärhållandet blir motsatsen och därmed underordnad.
Konkret i just det här fallet kan det innebära att genus påverkar vid övertagande av fastigheter, om fastigheten är ensam- eller flerägd och hur stor fastigheten är. Tidigare forskning visar också att kvinnliga skogsägare har en annan strategi för avverkning.
I projektet tittar man på en ”typiskt manlig” och en ”typiskt kvinnlig” fastighet. Man tittar också på överlåtelsemönster, och vilken inverkan det har på hur man sköter sitt skogsbruk.
Det kommer också att göras en intervjustudie kring hur skogsägare förhåller sig till olika värden på sin fastighet.
Rikard Flyckt