Åtskilliga skogsplanteringar har skadats svårt av sork i vinter. Rapporter om nya sorkskador fortsätter att komma, samtidigt som många skogsägare ännu kan vara ovetande om att deras planteringar blivit sorkmat. Om du inte redan varit ut och tittat till dina planteringar, gör det snarast!
Det är sorkår i år. Vintern 2010–2011 har bjudit på ett långvarigt, torrt och tjockt snötäcke, vilket gett sorkarna bra skydd och utmärkta möjligheter att överleva. En hel del tall- och granplanteringar har fått stå till tjänst som skafferi.
Den sorkart som oftast går på skogsplantorna är åkersorken. Det är framförallt upp till fem år gamla planteringar som är intressanta för sorken, och det är även där som den gör mest skada. Även vuxna träd kan gnagas, men de brukar klara sig.
Sorkskador kan se ut på olika sätt. Sorken gnager på barken och de parallella spåren efter tänderna avslöjar vem som varit framme. Den äter också gärna skott. Små plantor kan till och medvara helt avbitna och uppätna, med en sned snittyta på den lilla pinne som eventuellt står kvar.
Skogsstyrelsen har fått in åtskilliga rapporter om sorkskador. Hårdast verkar Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ha drabbats. Hur stora skador det sammantaget rör sig om, går ännu inte att säga. Många privata skogsägare har ännu inte varit ute och inspekterat sina planteringar.
Dan Rönnkvist, skötselchef på SCA Skog, berättar att de nyligen inventerat sorkskador på två distrikt i Västerbottens län, Dorotea samt Nordmaling/Bjurholm.
– Det är ett- och tvåårsplanteringar som vi tittat på. På det ena distriktet inventerades 43 objekt och 25 av dem behövde åtgärdas på grund av sorkskador. På det andra distriktet bedömdes samtliga 25 inventerade objekt behöva åtgärdas!
På de föryngringar där åtgärder nu måste sättas in, har sorkens framfart orsakat allt från enstaka fläckvisa skador till helt uppätna planteringar. Skadorna var störst på hyggen med mycket gräs.
– Vi har nu beslutat att även inventera äldre planteringar, för att se hur läget är där, säger Dan Rönnkvist.
Erfarenheten säger att antalet sorkar kan variera kraftigt mellan åren. Utvecklingen går ofta i cykler, med toppar var tredje eller fjärde år som sedan följs av kraftig utplaning i sorkantalet, en så kallad krasch.
Enligt professor Birger Hörnfeldt, SLU, förväntas sorkbeståndet minska under 2011 och nå en bottenfas under våren 2012. Det skulle i så fall innebära att risken minskar rejält för sorkskador under nästa vinter, 2011/2012.
Om du inte redan varit och tittat på dina planteringar, gör det snarast innan gräset börjar växa. De skogsägare som har försäkringar som täcker sorkskador i föryngringar, bör ta kontakt med sitt försäkringsbolag.
Cecilia Spansk
FAKTA Trädslag påverkas olika
Den lilla åkersorken har samma smak som skogens konung älgen ifråga om träd. Asp, sälg, rönn och vårtbjörk är favoriterna, följda av tall och contortatall. Därefter kommer gran. Sorkskador påverkar trädslagen olika hårt.
Tall och contortatall – omplantering krävs. Plantor av tall och contortatall som gnagts hårt dör ofta. Contortan kan överleva även svåra angrepp, men blir då ofta buskformig. Normalt bör tall- och contortaplanteringar göras om snarast.
Gran – överlever ofta. Granplantor överlever ofta, särskilt små plantor med någorlunda stor mängd gröna barr kvar. Dock tappar de något eller några år i tillväxt. När det gäller sorkskadade granplanteringar kan man därför ofta ha is i magen och avvakta till kommande vår för att se om åtgärder behöver
FAKTA Råd till markägare
Gå ut och inspektera dina planteringar. Det är en fördel att göra det snarast, innan gräset växer sig för högt och det blir svårare att se.
Har du så stora sorkskador att återplantering behövs? Plantera i så fall så snabbt som möjligt. Det förlänger plantornas växtperiod. Risken för att de nya plantorna ska få sorkskador under senvåren är sannolikt liten, eftersom sorken blir mer intresserad av gräs och liknande när hygget börjar grönska. Om du har försäkring, ta kontakt med försäkringsbolaget
Om markberedningen växt igen, markbered hygget en gång till.