En skogsbränslegallring – eller biogallring – är en gallring av tät och i allmänhet oröjd eller svagt röjd skog där hela eller delar av uttaget går till energiändamål. I dag utförs skogsbränslegallring vid beståndshöjden 8–12 meter, men förekommer även i högre bestånd.
Riksskogstaxeringen visar att det i dag i Sverige finns drygt 1 miljon hektar oröjd eller ogallrad medelålders skog där flertalet härskande och medhärskande träd är grövre än 10 cm i brösthöjd. Många skogsägare har denna typ av ”konfliktbestånd” eller ”eftersatta röjningar” någonstans på sin fastighet.
Där är skogsbränslegallring en akut och antagligen den enda rationella och ekonomiskt rimliga skötselåtgärden för en acceptabel framtida beståndsutveckling.
Att med röjsåg ge sig in i och glesa ut oröjd och tät skog som passerat cirka 7–8 meter är ett tungt och svårt arbete som kostar många tusen kronor per hektar om man köper tjänsten. Genom att maskinellt låta gallra ut skogsbränsle slipper man ett krävande jobb och kan i bästa fall också få ett litet netto.
För ett bra skogligt resultat är det viktigt att glesa ut ett konfliktbestånd så fort som möjligt innan det blivit för högt och för tätt. Det minskar skador och avgångar bland huvudstammar. Trädkronorna har då inte heller hunnit bli alltför små och upphissade.
Går man in tidigt (vid cirka 8 meter) med maskin blir uttaget litet och ekonomin sämre än om man gallrar senare, vid cirka 10 meter. En skogsbränslegallring blir mycket mer en avvägning mellan ekonomi i dag och framtida beståndsutveckling, än en första gallring i välröjd skog.
Råd för skötsel av konfliktbestånd måste ges med utgångspunkt från hur det ser ut i varje enskilt fall eftersom beståndsegenskaperna vara väldigt olika. Det finns ändå några tumregler att hålla sig till, även om viktigare än tumregler är att inte vänta med att börja glesa ut ett konfliktbestånd:
• Inriktningen ska vara att lämna grövre och förväxande träd med stor grönkrona. Det är mycket viktigare än att träden står med jämna avstånd. Klena träd drabbas lätt av snö- och vindskador.
• Försök att gynna de trädslag som producerar bäst på lokalen. Det innebär oftast att gynna tall och gran framför björk (men många gånger har björken redan helt eller delvis tagit över).
• Efter en skogsbränslegallring bör beståndet av stabilitetsskäl ha något högre grundyta än vid en första gallring i väl röjd skog.
Ett konfliktbestånd där nästa lämpliga åtgärd är en skogsbränslegallring kan ha kommit olika långt. Som tidigare nämnts blir ekonomin dålig om man går in med maskin i ett ca 8 meter högt bestånd. Träden är helt enkelt klena och därför dyra att hantera. Uttaget per hektar blir dessutom litet. I det läget kan den här modellen vara lämplig:
Förbered ett 6 – 8 meter konfliktbestånd för gallring. Underlätta för maskinell gallring om några år genom att med röjsåg fälla ut alla stammar under en viss dimension, cirka 5 cm i brösthöjd. Kvarvarande stamantal bör inte vara mer än 4 000 per hektar.
När beståndet blivit cirka 10 meter, eller något högre, kan det gallras med ganska gott biologiskt och ekonomiskt resultat. Att röja ett oröjt bestånd till produktionsförband (2 000–3 000 stammar per hektar) vid 6–8 meter innebär stor risk för att lämnade huvudstammar böjs eller knäcks av snö. Det är dessutom fysiskt krävande eller dyrt att utföra.
Gallra snarast i ett konfliktbestånd som nått 10 meter. Om ett bestånd är 10 meter eller högre, stamtätt och inte har röjts eller har röjts för lätt bör man gallra så fort som möjligt.
Beroende på maskinsystem och beståndsstruktur kan det vara lämpligt att med röjsåg fälla ut stammar under en viss dimension, cirka 6 cm i brösthöjd.
För att underlätta skördarens arbete är det bra om så mycket som möjligt av fällda träd faller till marken, vilket underlättas om det får gå en vinter. Förarens sikt blir bättre om underväxt av cirka 2–5 m hög gran fälls ut, men från produktionssynpunkt är det oftast bättre att lämna gran och avverka björk.
Miljöhänsyn ska tas vid skogsbränslegallring som vid alla skogsbruksåtgärder. Detta görs genom att till exempel friställa stamformig sälg och rönn, lämna asp, enskilt eller i grupper, frihugga tidigare lämnad hänsyn i form av trädgrupper eller solitärer, samt lämna grov död ved.
Lövträddominerade delar av bestånd som börjat självgallra och därför har naturvärden kan gärna lämnas. Många bryn är viktiga för naturmiljön och bör hanteras varsamt.
En tillväxtnedsättning motsvarande cirka 1–2 års förlängd omloppstid kan förväntas efter en skogsbränslegallring jämfört med efter en gallring där endast stamved tas ut. Orsaken är att kvistar, barr och blad innehåller förhållandevis mycket lätt nedbrytbart kväve.
En marginellt nedsatt tillväxt ska ställas mot den vinst man gör genom att gallra igenom ett bestånd för att möjliggöra en god framtida värdeutveckling.
Clas Fries
Skogsskötselspecialist
Smartare gallringsmetoder på gång
Dagens metoder för skogsbränslegallring fungerar – men inte optimalt. Mia Iwarsson Wide, som arbetar inom Skogsbränsleprogrammet på Skogforsk, ser betydligt mer effektiva metoder framför sig, förhoppningsvis i en nära framtid.
Mia Iwarsson Wides grundrekommendation för att ta ut skogsbränsle i den typ av bestånd som beskrivs i artikeln här intill är att det görs med ett vanligt skördaraggregat, i mindre eller mellanstorlek och med bra flerträdshantering.
Det är viktigt, påpekar hon, att basmaskinen är stor och stadig. Ska man kunna nå tillräckligt långt för att kunna jobba optimalt med flerträdshantering måste kranen vara lång, 11–11,5 meter, vilket kräver god stabilitet.
Det är en fördel om man kan avverka och ackumulera så kontinuerligt som möjligt i klena och stamtäta bestånd.
– Då blir det inte att man plockar träden ett och ett, med ett optimalt stamval, men det är ett sätt att få upp produktionen avsevärt, säger Mia Iwarsson Wide.
Den typen av aggregat finns inte i praktisk drift, men det är på gång. Julia Forsberg och Rikard Wennberg gjorde prototyper på ett sådant som examensarbete vid Luleå tekniska högskola. Nu är de projektanställda av Sveaskog för att jobba vidare på idén.
I dagsläget är gallringsaggregaten i grunden byggda för att hantera ett träd i taget. Sedan bygger man på med ackumulerings-kit så att de kan hantera flera träd. Här ser Mia Iwarsson Wide en utvecklingspotential på något års sikt.
– Om man från början bygger aggregat för att hantera flera träd kommer man att bygga dem på ett annat sätt, och då blir funktionen bättre. Det är på gång hos flera maskintillverkare.
Men det räcker inte med en utveckling på maskinsidan. Köper man avancerad utrustning utan att kunna hantera den på ett bra sätt är inte särskilt mycket vunnet.
– Jag tror på en kraftfull utveckling på arbetsmetodsidan; det finns en stor efterfrågan på utbildning. När tekniken fortsätter utvecklas, och metoden också är på plats, kommer den typen av bestånd som i dag går plus minus noll att ge ett positivt netto.
Rikard Flyckt
Fotnot: Ackumulering är att samla in, hålla och lagra flera träd.