Den stränga vintern behöver inte vara till nackdel för skogen – tvärtom. Men även om träden mår väl av en ordentlig vintervila finns det också risker med all snö och kyla.
Skogen mår bra av att det är kallt och snöigt, då går träden in i vintervila. Det värsta för träden är en vinter när det pendlar kring nollstrecket hela tiden och det är snöfritt – då vet de inte om de ska sova eller inte.
– Om träden inte går in i vintervilan vill de ta upp vatten. Samtidigt kan det vara fruset i marken, då kan effekten bli att träden torkar, säger Karin Wågström, skogskonsulent vid länsstyrelsen på Gotland. En del träd kan dö, men framför allt blir många stressade och känsliga för skadeangrepp.
Träden klarar även den riktigt stränga kylan i norr. Eftersom snön mest varit lätt har den blåst av träden och inte orsakat snöbrott.
Däremot kan den djupa och luckra snön särskilt i norr öka risken för snöskytte, som orsakas av ett svampangrepp. Svamparna växer från tallplanta till tallplanta genom snön. Snöskytte kan drabba särskilt hårt i föryngringar med många småplantor.
– Hur det går visar sig efter snösmältningen i vår, säger Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen. I värsta fall kan det bli stora avgångar, och då får man kompletteringsplantera.
För skogsbruket har vintern inneburit att man kunnat avverka på platser som varit svårtillgängliga i många år. Men det är inte problemfritt – efter en regnig och mild höst var det blött i markerna, och när snön kom var mycket mark otjälad.
Enligt Clas Fries har det gett något större körskador än vanligt, eftersom bärigheten inte varit den bästa.
På sina håll längs södra Norrlandskusten har de stora snömängderna gjort det svårt att avverka.
Viltet har på många håll haft en tuff vinter. Kylan i sig är inget stort problem, men tillgången på föda kan vara det. Älgen klarar kvistbete längre än rådjuret, och är bättre rustad vad gäller klövar och tänder. Rådjur är mer beroende av markföda, men har problem där det är skare och där snön är djup.
– När vintern är sträng ökar dödligheten, säger Skogsstyrelsens viltspecialist Christer Kalén. Unga, gamla och svaga djur trillar först av pinn. Det kommer att ske längre fram i vår då fettreserverna är uttömda. Om våren kommer sent ökar dödligheten.
Vildsvinens kultingar som föds snart kan få det tufft i snö och kyla.
Vare sig skadliga svampar eller skadeinsekter påverkas i någon högre grad av en sträng vinter. Snytbaggar övervintrar alltid nere i marken, och för dem är en vinter under ett snötäcke bättre än en vinter med barmark och pendlande temperatur.
Granbarkborrarna kan, enligt Skogsstyrelsens insektsexpert Gunnar Isacsson, gynnas om det skulle bli mycket snöbrott. Då gäller det att gå genom skogen och plocka ut det som blivit liggande.
Barkborrarna tål kyla, och det gäller också dem som övervintrar under barken. Gunnar Isacsson ger ett exempel från en tidigare, väl så sträng vinter:
– Jag hittade barkborrar som övervintrade i barken ovanför snötäcket. Jag plockade upp dem i handen, och efter bara någon minut började de krypa runt. De hade inte påverkats på något synbart sätt; kylan i sig är knappast något problem för våra inhemska arter.
Rikard Flyckt