När mark avsätts till reservat och biotopskydd ska markägaren i framtiden få en ersättning som ligger 25 procent över marknadsvärdet, enligt ett regeringsförslag. Syftet är att stärka äganderätten. Men miljörörelsen är kritisk och befarar minskade avsättningar.
En fastighet kan tas i anspråk med tvång om det anses krävas för att "tillgodose angelägna allmänna intressen", som det heter i regeringsformen. De intressena kan vara naturvård, men också bygge av vägar och järnvägar.
När till exempel en skogsfastighet tvångsinlöses (se faktaruta) får markägaren en ersättning mot att avstå från sin rätt att använda marken.
I en färsk lagrådsremiss skriver regeringen att markägaren i framtiden för detta ska få en ersättning som ligger 25 procent över marknadsvärdet. Syftet med förslaget är att stärka äganderätten.
Regeringens bedömning är att den ökade årliga kostnaden för avsättningar till naturreservat och biotopskyddsområden kommer att landa på ungefär 135 miljoner kronor, fördelat på 110 miljoner för Naturvårdsverket och 25 miljoner för Skogsstyrelsen.
Inga nya pengar skjuts till, utan de alternativ regeringen anger är att myndigheterna får ta den ökade kostnaden inom de befintliga ramarna, eller att avsättningarna minskar.
– Tanken är att oavsett för vilket ändamål man får sin mark tvångsinlöst ska ersättningen motsvara marknadsvärdet och lite till, säger Martin Valfridsson, pressekreterare hos justitieminister Beatrice Ask. I dag får man ofta inte ens marknadsvärdet, och det är orimligt att bilda till exempel ett naturvårdsområde på den enskildes bekostnad; det är en kostnad samhället får ta.
Naturskyddsföreningen, SNF, är mycket kritisk till förslaget. Anslagen till naturvårdsavsättningar minskade med nära 200 miljoner kronor från 2008 till 2009, markpriserna har ökat kraftigt den senaste tioårsperioden, och tillsammans med det nya förslaget innebär det enligt SNF en urholkning av naturvården i Sverige.
– Det här blir 135 miljoner kronor dyrare. Om man sköt till de pengarna kunde man åtminstone behålla dagens ambitionsnivå. Men det blir i stället en motsvarande mängd mindre skyddad natur. Det innebär att man vrider naturvårdspolitiken åt fel håll, säger Jonas Rudberg, skogshandläggare på SNF.
Regeringens avsikt är att lagförslaget ska träda i kraft den 1 augusti i år.
Rikard Flyckt
Tillfälligt stopp för beslut
Skogsstyrelsen kommer inte att fatta några nya beslut om biotopskydd förrän den föreslagna lagändringen träder i kraft. Däremot kommer arbetet med biotopskyddsärenden att fortsätta. Ambitionen är att nya beslut ska kunna fattas så snart som möjligt sedan lagändringen trätt i kraft.
Beslut som fattas innan lagändringen trätt i kraft får ersättning på dagens nivå, alltså utan det 25-procentiga påslaget.
Fakta
Tvångsinlösen
När ett biotopskyddsområde bildas behåller markägaren fastigheten, men får ersättning från Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen för att avstå bland annat från skogsbruk, så kallad intrångsersättning.
Naturreservat bildas genom att länsstyrelsen eller Naturvårdsverket köper upp en fastighet eller betalar intrångsersättning.
Att skydda känslig natur är syftet i båda fallen. Biotopskyddsområden är i allmänhet små, oftast 2–10 hektar stora.