Vem skapar naturvärdena?

SkogsEko 1/2008

 

"Småskogsbrukarna har skapat naturvärdena i skogen." Det argumentet används ofta mot att skapa fler naturreservat. Men stämmer tesen?

Orden har vandrat från skogsägarföreningar och vidare till miljöministerns läppar. Men enligt många biologer och forskare saknar de all vetenskaplig grund. Delvis handlar det om ett missförstånd av begreppet skötsel.

Miljöorganisationer och forskare hävdar ofta att det skulle behövas tio eller 20 gånger mer skyddad skog än i dag. Många av skogsbrukets representanter anser däremot att det redan finns för mycket naturreservat, och att skogsägarna själva har skapat de naturvärden* som finns i skogen genom att bruka den.

Ifall alla värden uppstår genom brukande så blir ju reservat överflödiga. Frågan är bara: Skapar skogsbruk naturvärden? Och hur går det till?

– Varje liten skogsägare sköter skogen på sitt eget sätt och det är en garant för ett varierande, småbrutet landskap, där många arter får plats, säger Jan Sandström från LRF Skogsägarna. Med skötsel menar han röjning, gallring och slutavverkning. Det anser han är viktigt för att hålla skogen ljus och öppen.

– Granskogen som faller när man avverkar ger plats för lövträd som kommer upp på hyggena. Lämnar du skogen orörd drar den sig mot ett maximistadium som slutar i granskog på de flesta marker. Ganska ensartat alltså.

 

Men att skogsbruk skulle bidra till mer löv går inte Sven G Nilsson med på. Han är professor i zooekologi vid Lunds universitet.

– Det är ju precis tvärtom. Ingen kan tveka om att skogsbruket har bidragit till förgraningen av landskapet.

Enligt Sven G Nilsson fanns det betydligt mer lövträd i urskogen än det gör i dag, eftersom skogsbruket har bekämpat lövträd med både hormoslyr och röjning. Dessutom har man nästan uteslutande planterat gran och tall på hyggen.

Han är däremot överens med LRF Skogsägarna om att det småbrutna landskapet med skogsbryn och åkerholmar är viktigt för många arter. Då handlar det dock om jordbrukslandskapets djur och växter

– Många markägare har kombinerat jord- och skogsbruk på ett bra sätt, men det kan inte skogsbruket kan ta äran av.

 

Ungefär likadant säger Gustaf Aulén som är ekolog på Södra Skogsägarna.

– Egentligen är det nog fel att säga att skogsbruket skapar värden. Det är snarare småbruket det handlar om.

När han är ute och diskuterar med markägare får han ofta höra "Men det är ju min skötsel som har skapat naturvärdena här. Nu vill de göra reservat och inte låta mig fortsätta."

– Då beror det på vad det är för slags värden. Om det är beteshävdade hagmarker och man plockhuggit försiktigt och sparat gamla lövträd, då är det en aktiv skötsel som skapat värdena. Den skötseln kan säkert många markägare själva fortsätta med. Men om naturvärden skapats genom "oskötsel" kan de förstöras om man börjar "sköta" skogen igen.

Gustaf Aulén menar dock att skogsbruket kan ha en naturvårdsfunktion som substitut för skogsbrand.

– Förr brann det väldigt mycket i skogarna och många arter anpassade sig till det. I dag kan vedinsekter i stället dra nytta av död ved på hyggena.

 

Lars-Ove Wikars, forskare och specialist på brandinsekter, håller dock bara delvis med.

– Visst, arter som kräver solexponerad, död ved kan trivas på hyggen. Men dem brukar vi egentligen inte kalla brandarter.

Brandarterna kräver just brända träd och bränd ved, menar han.

– Hyggen kan vara en värdefull miljö om man sparar mycket träd och död ved. Men i dag är ju bristen i landskapet äldre skog, så jag kan inte hålla med om att hyggen är nyttiga ur naturvårdssynpunkt.

Själv har Lars-Ove Wikars studerat avverkningar i Hälsingland och hittat många rödlistade** arter. Det gällde dock på de hyggen där naturskogar hade avverkats, där det fanns rester av gamla, grova träd och krävande arter.

 

Här har Jan Sandström från LRF Skogsägarna en annan bild.

– Jag möter många forskare som understryker att ett stort antal arter överlever på grund av att vi lämnar så bra hänsyn på hyggena numera. I ett urskogslandskap skulle vi ha en annan sammansättning av arter, men den skulle inte nödvändigtvis vara bättre. Hade vi inte haft skogsbruk så hade vi haft en annan rödlista, med andra arter.

Johnny de Jong, forskare vid Centrum för biologisk mångfald i Uppsala, instämmer med viss tvekan.

– Om vi slutade att bruka skogen i hela landet så skulle arter som är vanliga i dag kanske bli mycket sällsynta. Men det är skillnad på arter och arter.

Johnny de Jong förklarar att många av de arter som lever i gammelskogar har mycket specifika krav på sin livsmiljö och de har ofta svårt att sprida sig. Arterna som klarar skogsbruk är däremot mer tåliga överlevare. Ofta har de sitt ursprung i jordbrukslandskapet eller i andra länder och klarar sig i många slags miljöer.

– Om vi utrotar våra gammelskogsarter kommer de aldrig tillbaka. Det vet skogsnäringen, men de framhåller gärna att "det blir andra arter". Johan Nitare på Skogsstyrelsen tror att den här konflikten delvis kommer ur missförstånd av ordet skötsel.

– Det finns många skogar i södra Sverige som behöver någon form av skötsel för att behålla naturvärdena. Men då menar vi biologer naturvårdande skötsel, som att man släpper dit betesdjur, röjer bort gran eller bränner. Skogsbruket tolkar det ofta som vanlig produktionsskötsel.

Anna Froster

Fotnot: *Med naturvärden menar man bland annat gamla träd, död ved och variation i trädslag, vilket skapar förutsättningar för en mångfald av arter.

**Rödlistan är en förteckning över arter som är mycket sällsynta eller har minskat kraftigt. Den sammanställs av Artdatabanken i Uppsala vart femte år.


 
LOKALA KONTAKTER