Bygg inte din nya skogsbilväg för billigt – det kan bli dyrare på sikt. Längre fram kanske tyngre fordon ska köra på den, och klimatförändringen kan öka riskerna för bland annat dålig bärighet. Läge att tänka långsiktigt, alltså.
Standarden på nybyggnationer av skogsbilvägar har sjunkit. Samtidigt underhålls vägarna mindre än förut. Det hävdar åtminstone Per Hallgren, projektledare för en EU-ansökan om säkra vägar i ett nytt klimat.
– På många håll samverkar dessutom inte markägarna som förut, utan var och en bygger sin egen väg, säger han.
Per Hallgren säger att det oplanerade vägbyggandet är ett ökande problem. Man vill avverka någonstans, kontaktar virkesköparen och behöver en väg så snabbt och billigt som möjligt. Men, säger Hallgren, det kan vara att binda ris åt egen rygg. Framtiden väntas innebära allt fuktigare marker, och den som inte gjort sitt vägbygge ordentligt riskerar problem.
En viktig sak att tänka på är att väglinjen är den rätta. Grundprincip nummer ett är att försöka undvika alla fuktiga områden. Om man behöver gå över en bäck är det viktigt att bygga en ordentlig bro så att det inte blir problem för fiskar och andra vattenlevande organismer.
– Ibland ser vi att man vill låta vägen stanna före bäcken, men det är bättre att investera i en riktig vattenövergång än att låta skotaren köra över bäcken, säger Per Hallgren. Man ska vara så försiktig som möjligt, det här är ett stort problem.
Det är också viktigt att tänka rätt kring höjder. Rekommendationen är att lutningen inte är större än sju procent – det är dels en fråga om framkomlighet, dels handlar det om ekonomi och miljö. Att köra mycket uppför och nedför gör att bränsleförbrukningen skjuter i höjden.
Per Hallgren rekommenderar, såväl när det gäller vattenskyddet som höjdlinjen, att man tar hjälp av en projekterare eller annan expert.
– Det kostar en del, men inget är så dyrt som en felaktig väg som man inte kan använda, säger han.
Innan man över huvud taget börjar planera sitt vägbygge måste man lämna in en anmälan om samråd till Skogsstyrelsen.
I projekteringsarbetet bestämmer man vilken sträckning vägen ska ha och hur den ska byggas upp. Man tittar också på hur trummor, diken och vattenövergångar ska se ut.
Om det är en mer avancerad väg kan man mäta upp den med gps-utrustning, lägga in den i ett cad-program och få en mer detaljerad arbetshandling.
Oavsett hur avancerat vägbygget är kan en bra arbetshandling hjälpa till när man ska kontrollera att vägbygget blev som det var tänkt.
Det är möjligt att vara olika noggrann beroende på vilken typ av väg man ska bygga. Stamvägar som ska tåla tyngre trafik och bära upp vägnätet kräver betydligt mer än vägar i utkanten som inte används lika mycket.
Det är också olika svårt att få till en bra väg beroende på hur marken är beskaffad.
Fuktigheten påverkar, liksom jordarten – finare jordarter orsakar större problem än sandig morän eller normalmorän.
– Det finns vissa knep att ta till, men det kostar alltid mer eftersom man inte kan använda det lokala materialet vid vägbygget utan måste köra dit krossmaterial, säger Per Hallgren.
Han tipsar också om att man kan använda geonät, en sorts armering. Det kan bli billigare och är i alla fall värt att räkna på.
Det handlar ofta om att välja det minst dåliga alternativet. Ibland kanske man tvingas dra vägen över en höjd bara för att hitta en bättre jordart.
Ekonomiskt sett trycker Per Hallgren också på vikten av samverkan. Om några grannar hjälps åt att bygga en väg kan kostnaden bli en helt annan än om man gör det på egen hand.
Rikard Flyckt