Skogarna kring Älghult några mil öster om Växjö har utsetts till demoområde för projektet ”Mera tall!”. Där ska nu åtgärder provas för att minska betesskador på tall och förbättra balansen mellan skog och vilt.
Markägarnas tro på tallföryngring är på många håll för låg, och bland annat betestrycket gör att många sätter gran där det egentligen borde vara tall. ”Mera tall” är projektet där Skogsstyrelsen och stora delar av skogsbruket ska samarbeta för att motverka den negativa trenden för tall.
Ett viktigt led i att uppnå en bättre balans mellan skog och vilt är att hitta en arbetsmodell för hur markägare och jägare ska kunna samverka.
Att just Älghult i Uppvidinge kommun har utsetts till demoområde har flera orsaker. En är att skogsmarken är representativ för stora delar av Sverige – på de 65 000 hektaren finns ren granskog, ren tallskog och hela skalan däremellan.
– Ett annat skäl är att vi vill ha relativt stor andel bolagsägd mark, säger projektledaren Ove Arnesson på Skogsstyrelsen. Det blir andra frågeställningar om man som jägare är arrendator än om man själv äger marken.
I det aktuella området ägs ungefär 20 procent av marken av Sveaskog, som är en av intressenterna i ”Mera skog!”. En fördel med det är enligt Ove Arnesson att det blir lättare att testa olika skogsskötsel- och skogsbruksåtgärder.
Det kan till exempel handla om att anpassa skogsskötselmetoderna till projektets syften, och att vidta olika typer av foderskapande åtgärder.
Under våren kommer en rad inventeringar att göras i området. Först ut är en flyginventering, som med större noggrannhet än normalt ska räkna älgar i området. Senare blir det även spillningsinventering och inventering av betestrycket.
Demoområdet kommer formellt att invigas den 4 april. Det finns planer på att sätta samman en grupp av lokala jägare och skogsägare, som projektgruppen kan ha som bollplank och som kontaktyta mot övriga intressenter i området.
Så småningom kan det bli aktuellt med liknande områden i andra delar av landet. Men det får vänta tills man känner att arbetet i Älghult fungerar.
– Problemet med tidigare projekt som försökt lösa det här är att de har dragit igång på bred front, och när misstag har gjorts har det skett i stor skala, säger Ove Arnesson. Misstag är oundvikliga, men kan till och med vara bra om man lär sig av dem. Och här blir de förhoppningsvis i en sådan skala att vi kan hantera dem.
Rikard Flyckt